We're dancing all around Let's give it to me, give it to me now

Just nu sitter jag på SVC och funderar på när jag ska gå ut i vårsolen. Samtidigt som jag är överlycklig över att den kommit fram igen känner jag mig lite.. sviken av den. Jag som blev så lycklig för två veckor sedan, då den tittade fram och gav oss en kanon vecka med bara fint väder. Lyckan var gjord för min del och jag satt bänkad på bryggan vid ån inne istan och njöt av värmen. Vad fick jag för det? En rejäll förkylning som måtte duga. Hela förra veckan var det trist väder, men det gjorde ju inte mig något eftersom jag tillbringade så gott som hela dagarna i sängen och tittade på Scrubs. Jag börjar bli bättre nu. Jag får visserligen nån hostattack så att jag tror att jag ska svimma då och då, men det är mer och mer sällan nu. Nu är det mer hela kroppen som gör ont. Jag förstår inte hur man kan få så mäkta ont i kroppen efter EN utgång! Det är fredagens kalasande som fortfarande gör sig påmind när jag rör mig fortfarande. När jag klädde på mig imorse råkade jag komma åt ett av de två såren (?!) som jag tydligen hade lyckats fått på mitt smalben på fredag. Inte en aning hur, när, var de uppkom. Kan tyckas att jag klagar mycket. Mamma tyckte det engång när hon fällt några tårar efter att ha läst min blogg. "Du skriver bara hur dåligt allt är Julia, folk kan ju tro att vi alla är så hemska när du skriver på det där viset..." sa hon med den där besvikna tonen bara ens föräldrar kan få till så bra. Bara att jag skriver bäst om jag skriver om lite deppiga saker. Har jag iaf själv tyckt. Linnea sa en gång: "Julia, du skrev så roligt att jag började att fundera på om jag verkligen var med själv!" det var ju kul att höra. Ska försöka med det en annan gång. Jag har tillbringat den senaste timmen med att läsa igenom de bloggar som jag har länkade. några av dem är riktiga pärlor, och de skriver så roligt att jag sitter och småfnissar för mig själv här i den långa korridoren som är fylld med datorer.

Ringde och kollade mitt saldo idag och väntade mig att höra att jag minsan inte hade mer än de 68 örena som jag har haft på mitt konto de senaste veckorna. Men till min förvånad hade jag 100,68 kr. Det kan knappast vara min lön som kommit in och är så förfärligt låg. Det måste ju helt enkelt vara så att någon har satt in de pengarna på mitt konto. Men vem? Vem är den vänliga själ som jag ska tacka? Spänningen är ooooolidlig!