Skavsta nu, snart Berlin!

Nu drar vi, sitter på ett varmt plan. So long!

Till havs..!

Då kör vi igen då. Andra sommaren. I Göteborg är det skitväder och jag har gjort mitt bästa för att glömma att det är midsommar. Jag har i alla fall det schemat jag vill ha, och mina fina vänner är ombord. Så, detta är mitt hem nu halva sommar. So long!

That's why I don't do sushi:

"FnitterApa säger:
är jenny ett mellan namn kanske?
FnitterApa säger:
kanske e henes riktiga namn moby jenny dick"

Sadaf efter att ha hämtat sig från chocken att Jenny satte rekord då hon hade käkat 35 (!) bitar sushi. Sadafs eget rekord låg dock bara på 12 bitar plus att hon nästan spydde. Och på tal om att spy: det gjorde nämnligen Tove OCH Lina i sina tappra försök att tävla mot Jenny om sushirekordet!

Wake up it's a beautiful morning

Alla vet att jag är en tidspessimist: jag avskyr att stressa och är hellre en halvtimme tidig än en halvminut sen. Till det mesta (även om det trubbats av lite då mina vänner är helt tvärt om). När jag ska resa blir jag ännu mer nojig. Men imorse hände något. Det måste vara för att jag fick alldeles för få timmars sömn innan mobilen så brutalt väckte mig med den menlösa melodin. Jag måste verkligen byta väckningssignal så snart som möjligt till The Drums - Let's Go Surfing. Jag inbillar mig att genom att vakna till den låten kommer jag alltid att vara på strålande humör när jag hoppar ur min varma säng.

Hur som helst, insåg jag lite försent att klockan höll på att ticka iväg och det var inte alls lång tid kvar tills att mitt tåg till Göteborg skulle gå. När jag pustande kom till busshållplatsen dog jag lite på insidan då jag upptäckte att jag hade missat bussen med tio (!) minuter. Halftspringade och med en snabbt dunkande puls tog jag mig till den andra bussens hållplats med mina tunga väskor. Där möttes jag av samma besked. Den bussen gick samma tid, och att vänta på nästa buss som skulle komma om 20 minuter så skulle jag missa tåget.
Det var bara att vända om och ta mig tillbaka till Hildur där jag antog att alla fortfarande skulle ligga och sova eftersom klockan bara var sex på morgonen. Jag ringde Lina som svarade med sömndrucken röst. Jag frågade om jag fick låna hennes cykel ner till stationen, och det var klart att jag fick. så när jag flämtande kom till Hildur så ökade min panik då det inte stod någon fin turkos cykel. Helvete! Lina hade varit så nyvaken att hon helt hade glömt bort att hennes cykel inte befanns sig på vår stig. Det var bara att slita av mig väskorna och kasta ner dem på stigen för att ge mig lite andrum när jag sprang upp till Hildur. Som tur var fann jag Jenny vaken och hon lånade gärna ut sin cykel till mig. Och jag lovar er, att så fort som jag tog mig till tågstationen har ingen någonsin gjort. Särskilt inte med två gigantisk tunga väskor på varsin axen. Väl på tåget skakade jag nog ända till Stockholm av min stressiga start på morgonen. Det är därför jag ALLTID är ute i god tid. Jag fungerar inte bra med stress och förseningar!

Lyssna nu på The Drums!

The Soundtrack Of My Life:

Mando Diao - Gloria



Mando Diao - High Heels

Mando Diao kom in i mitt liv med dunder och brak i gymnasiet med deras första skiva! De var grymma och jag älskade deras platta. När den andra skivan kom var jag väldigt förväntansfull, men tyckte inte tt den höll måttet därför gick den tredje och fjärde skivan helt förbi mig. Hörde någon låt med dem på radion men jag tyckte aldrig att det lät tillräckligt bra för att kolla upp deras nya skivor. Och nu har de kommit med deras bästa skiva! 'Give Me Fire' är många gånger bättre än deras första skiva, det vill säga en hel del! Ta och lyssna på dessa två låtar och håll sedan baa med mig!

Hoppet om nya BRA skivor är det sista som överger en!

The sun is shining I have everything A driver's licence, a car and a song to sing Sing sing sing

Hittade den här bilden på mig och Kristoffer som Jonas hade tagit. Finner den lite rolig, fast de roligaste ser man inte eftersom det var Jonas med sin outfit.

Ja, sitter och fördriver tid vid datorn medan jag väntar på att bror ska vakna så vi kan åka till farmor. Min bok har jag läst ut men har fått boktips från både pappa och mamma. Pappa ville trycka på mig boken 'Viltvård' och mamma lämnade Eric Pearls healing-bok. Jag känner mig just nu inte sugen på någon av dem. Facebook är dötrisst men lockar dessvärre mer.

Oh oh oh let's not talk about how I know that

Mos och jag satt i hennes bil och färdades över de vackra landskapen påväg till Flataklacken medan vi lyssnade på min blandskiva. Så när de sista tonerna av Danko Jones låt 'Lovercall' hade tystnat tittade jag upp på Mos och sa:

"Det slog mig just att den här låten handlar om sex.. Jag har aldrig tänkt på det förut!"

Hon skrattade och svarade:

"Vet du, jag kom också på det nu!"

"Inte så konstigt egentligen. Och denheter ju faktiskt 'Lovercall'!"

Ni vet hur man kan lyssna på en låt 1000 gånger, och helt plötsligt kommer man på vad det är den handlar om. Och jag vet, det borde inte komma som en chock när det var de pojkarna vi lyssnade på, men ändå. Lustigt att vi upptäckte det samtidigt efter alla år som vi lyssnat på den sången.

All I wanna do is (BANG BANG BANG BANG!)

Jag hjälper pappa att städa ur hans jaktaffär! Min nya look känns lite lantis gangster. Holla!

Root fruit: Das ist gut. Root. Fruit.

High heels have got me falling down on my knees

Jag befinner mig hemma i Ede nu, och det betyder ju att jag trätt in i en värld där det finns enorma mängder mat! Jag kom från mitt kära Hildur där jag (om jag hade tur) åt två mosiga morötter till frukost. Oftast hade jag inget att käka utan såg alltid mycket fram emot fruktstunderna på dagis där jag jobbat i tre veckor. Här hemma hos mamma har jag käkat toast med ett stort glas oboy till frukost i två dagar nu. Toast! Oboy! Det är lite som att jag passar på att äta så mycket och så onyttigt som möjligt nu här hemma, för att jag vet vad som väntar när jag återvänt till Uppsala.

Tanken jag hade med min vistelse här hemma var att jag skulle ligga ute i solen och jämna till brännan på min sönderbrända rygg och läsa. Ha det gott och lungt kort och gott. Nu blir det inte riktigt så: min bok har jag läst ut, och är helt förtvivlad över att jag inte vet vad jag är sugen på att läsa nu. Funderar faktiskt på att ta en tur till Stödes bibliotek imorgon och leta fram någon bok som jag kan låna på min lillasysters kort. Okej, bokproblemet var kanske inte så övertygande stort tycker ni, och visst kan jag hålla med men det är inte bara det som har förstört min lilla idyllbild av mitt besök hemma. På något väldigt konstigt vis har jag själv erbjudit mig att hjälpa både mamma och pappa med arbete här hemma. Min fader ska jag hjälpa att städa ur hans affär, och mamma har ju en hel djurgård som behövs fixas med. Jag tror att min främsta uppgift på gården ska vara att slipa väggar och tapetsera om. Det kanske inte är så överdrivet jobbigt, och så är det ju väldigt bra om det bli snyggt där tills midsommar då jag återkommer med ett gäng vänner från Uppsala igen.

Jo, var på maskerad igår. Det var väl kul, men min tå blev massakerad då jag för första gången (tror jag) i mitt liv gick i ett par skor med klack! Varför, åh Gudrun, varför går folk omkring i sånna skräck-skor!? De tog helt knäcken på mig efter några timmar, och då var et egentligen ingen klack att tala om. Den var nämligen kanske bara 3-4 centimeter hög. Men det är 3-4 centimeter lite för mycket för någon som snubblar fram så bra på sina egna fötter i vanliga fall!

The Soundtrack Of My Life:

AVNER - BED FÖR MIG