söndag, september 16, 2012

2012

Jag vet att 2012 inte är över än för att man ska kunna sammanfatta det, men om man gör en liten översikt "so far":
Slutet av 2011 la jag välvärda pengar på terapi som gjorde att jag var på topp våren 2012. Det här med att ösa mina sparpengar på min duktiga terapeut var det bästa jag någonsin gjort. Mina sparpengar gick åt till mig själv, saker jag mådde bra av och som jag hade velat länge. Så tog det slut med de två jag bodde med och jag festade bort hela våren och början av sommaren med kompisen som nu var nybliven singel. Festade upp det sista pengarna jag hade, skippade terapin och fick sen ett jobbigt besked: att jag inte kom in på skolan jag hade sökt. Mitt liv kändes som ett pussel som jag hade lyckats lagt under våren och som nu bara föll sönder. Mitt liv föll sönder. Det jobbigaste var nog att känna kontrasten från i början av året då jag mådde så bra som jag nog aldrig tidigare gjort - till detta då. Men i sann Julia-anda fortsatte jag festa på, eftersom det är på det viset jag tränger bort alla känslor och alla tankar.
Så närmade det sig Midsommar, årets största högtid för mig, som kastade mig in i planeringen för den tredagarsfesten. Jag fokuserade helt på den, eftersom det är en av årets höjdpunkter, så kunde jag hålla mig vid ytan tack vare den. Hela tillställningen blev en succé såklart, och jag lyckades även vricka min fot då jag missade trappan ner från en av dansbanorna på Midsommardagen. Detta gjorde att jag blev kvar i norr längre än planerat. Det gjorde inget, för jag hade insett att jag älskade min gamla hembyggd igen, och till båten ville jag inte tillbaka. Där kan vi snacka jobbångest! Men det var skönt att vara hemma, umgås med familjen och vännerna. Att bara samla energi i den otroliga naturen som är där hemma. Men jag mådde fortfarande inte helt bra.
Hem igen till Göteborg när min fot var bra igen, och möta båten. Första passet på båten var jag ett vrak och ringde gråtandes till både Hannah och lillebror. Dagen jag gick av båten hade jag redan ångest inför nästa gång jag skulle på igen om en vecka.
Jag tänker att det har inte varit ett bra år. Men det är som sagt inte slut än, men:
Jag jobbar inte längre på båten, utan har fått ett längre vikariat på en förskola som jag älskar. Älskar de jag jobbar med, barnen och platsen. Jag festar inte lika mycket. Jag har börjat dansa folkdans, som tydligen gör mig oerhört lycklig, börjat broderat, gör det jag vill göra och ska köpa mig en fiol och börja spela folkmusik. Jag passar på att njuta av de vackra höstdagarna, höstromantiker som jag är. Delar med mig av problem, istället för att kvävas av dem när jag håller dem för mig själv. Det är ändå tre månader kvar av det här året, och det kan inte bli värre än vad det har varit. Over and out!

torsdag, mars 01, 2012

Slap scene from Trinity is still my name



Aaaaah! Så föll poletten ner! Terence Hill är BÅDE Lucky Luck och min andra förälskelse Trinity!
Åh youtube, jag håller dig så kär!

Lucky Luke - Terence Hill - Intro



När man har avsatt en dag för viktiga saker, så som ansöka till studier till hösten eller andra sådana småviktiga saker är det ju fruktansvärt lätt hur ens koncentration glider iväg på annat. Dumtuben är ju en farlig sida då. Men ack, jag måste ju dela med mig av detta. Ja, jag var så kär i Lucky Luke som liten. Han och intill alla andra som jag såg på film eller tv. Eller läste om.

Se och dröm er tillbaka bara! Vem kunde tacka nej till honom?!

lördag, februari 18, 2012

Six Feet Under


Six Feet Under, säsong fyra.

Förmodligen en av de bästa serierna någonsin.
Bara det jag ville säga.

fredag, februari 17, 2012

Gammal och klok.

Äldst på utestället igår. Köpte cola i baren. Gick in på toan och tog fram fickpluntan. Hällde i sprit i colan och förvandlade den till en grogg. Äldst på stället. Jepp! Skönt att Sandra och Isak var mina partner i brottet.

lördag, februari 26, 2011

The Soundtrack Of My Life:



Parken- Vad ska vi göra med Henry

En av mina bästa pepp-låtar. Det tunga artilleriet kan man säga, så som jag tagit fram nu när jag ska piggna till när jag ska jaga bort tröttheten och ta mig till Stockholm och finaste Elin.

fredag, februari 25, 2011

Så var jag på resandefot igen.


Sitter i ett iskallt Stockholm och väntar på mitt resesällskap, Kristoffer, till Uppsala. Ikväll vankas klubb på ÖG's med Dicore. Imorgon pallrar jag mig iväg till Somckholm igen för att fira finaste Elin och hennes "Snickaren". Som vanligt har jag dykt ner i ett hav av ovisshet av vad jag ska ha på mig. Att det alltid ska vara så svårt. Ikväll är min plan att smyga in i Saras garderob och finna något passande. Det tycker i alla fall jag är en bra idé. Funderar på att dela den med henne. Målet denna kväll är att undslippa blackouter (som jag är rätt saker orsakades av något olagligt i min drink på Push i Göteborg) och att inte bli utslängd (det är dock inte så vanligt att bli på Uppsalas nationer) och ha med min jacka när vi går hem! Igår på frågade Kristoffer Abraham vilken låt han trodde att jag skulle önska ikväll, svaret kom snabbt: WAR med Edwin Star. Jag tar det som att mina vänner känner mig och vet vad jag gillar, istället för att vara förutsägbar! Över och ut, ikväll dricks det rom istället för rödtjut!

torsdag, februari 24, 2011

Tant Julia stannar inlåst, jag kilar vidare.


En spontan förfest vid köksfläkten är väll inget att bråka om. Ikväll åker vi och hämtar min jacka... Och tar nån öl när vi ändå är inne i stan!

onsdag, februari 23, 2011

Wake up it's a beautiful morning.


Så börjar vi dagen med en smoothie gjord på färsk passionsfrukt, Kivi, banan, apelsin och ananas. Lite sol på det, så är jag redo för en bra dag!

tisdag, februari 22, 2011

Och alla vakter vet mitt namn. And not in a good way.

Det jag skrev i förra inlägget om att jag lever pensionärslivet stämmer väll fortfarande hyffsat bra, men i lördags stängde jag in Tant Julia och drack vin med Sandra och Mattias hemma hos oss för att sedan åka ner på stan. (Och med vin menar jag flera glas, sedan småäckliga drinkar gjorda på ungefär alla slattar vi hade kvar från bartömningen hemma hos oss någon helg tidigare).

Första destinationen i lördags blev Gretas. Jag beställde in de tjejigaste drinkarna jag kunde komma på till oss. Jag känner mig ofta väldigt obekväm med ett fint drinkglaas i min hand, jag föredrar stora ölglas fyllda med iskall öl. Hur som helst, vår rosa drink behövde jag inte hålla i handen någon längre tid då den smakade smältglass och hade hunnit slinka ner så fort att jag knappt hann betala för den.

Nu i efterhand har jag ju svårt för tidsbegrep, men vad som känns som att vi var där i en kvart stämmer nog inte, men sedan tog jag mitt pick och pack för att möta upp Nina på Bee. Jag hann knappt fram till vakten där innan han hade nekat mig inträde. "För full" - men visst. Möjligen försökte jag några gånger komma på bra ursäkter men gav mig rätt snabbt. Fick ringa ut Nina istället för några minuters pladder.
Utanför Bee kunde jag ju inte hänga utan ringde upp Sandra. Det visade sig att hon hade blivit utslängd från Gretas, så vi mötte upp varandra och beslöt oss för att svälja det lilla som fanns av fyllestoltheten och bege oss till Berså. Inte ett ställe jag annars skulle gå på.
Och ett 'fuck you' till vakterna på Gretas och Bee när vi kom in på Berså. Inträde och en garderobslapp. Fixat. Så sluddrade vi väll fram nån till beställnning i baren där. Och åter igen, ingen tidsuppfattning, men så kom en vakt och berättade för mig att det var dags att gå. Tror att jag tog det hyffsat bra. För visst hade väll han kanske rätt: lite för fuller var jag möjligen, för någon garderobslapp hade jag ju inte kvar!

Så då uppstod det ju ett litet problem: jag var utkasstad, men kunde inte få min jacka utan skulle behöva vänta tills att stället stängde - men det gick ju inte för jag var ju utslängd. Jag blev satt på en stol vid utgången och dinglade med benen och log för mig själv - hur skulle vakterna lösa detta? Utanför stod Sandra som också hade blivit utslängd och försökte prata med vakten, men han fann henne lite för närgången och bad henne flytta sig ifrån honom.

Det hela slutade i alla fall med att alla vakter tillslut visste vem jag var och vad jag hette, men nån jacka fick jag inte utan de la en ful jävla flisfilt om mina axlar och så fick jag beträda den kalla vinternatten. Muttrandes tog vi en taxi hem. En gullig taxichaufför var det dock som sa att allt nog skulle ordna sig för mig och att jag nog skulle få tillbaka min jacka. Och han hade fan rätt! Igår ringde de från klubben och meddelade att den fanns kvar - tänk,allt mitt hopp som var borta! Så senare idag ska jag traska dit och hämta mina älskade saker.

Nu är ju bara problemet, vad sjutton ska jag ha på mig dit? - 7 grader ute och min enda jacka hänger lååångt lååångt ifrån mig. Det är inte lätt när det är svårt!

torsdag, februari 17, 2011

Baby trashes bar in Las Palmas



"What are children anyway? Midget drunks. They greet you in the morning by kneeing you in the face and talking gibberish. They can't even walk straight." - Dylan Moran

We would have injected vitamin C if only they had made it illegal!

Så startar vi alla morgonen med en hög dos av vitamin C iform av en smoothie med kivi, passionsfrukt och apelsin. Lite fantastisk musik på det. Lite tända ljus. Perfekta sättet att starta en dag på. Egentligen ska man också klämma in en morgonpromenad, men idag kan vi (jag) skippa det eftesom jag behöver morgontimmarna till att städa iordning här hemma innan jag beger mig av mot båten.

Har man en riktig härlig slapp morgon så tar man med sig de tända ljusen och sin smoothie in till sin sköna varma säng och börjar morgonen med några avsnitt av sin favoritserie. Fungerar också suveränt!

Jag är ju morgonmänniska och gillar att ta vara på morgonen, gärna på ovanstående sätt. Detta innebär att jag vissa tidiga mornar ligger inne på mitt rum och skrattar. Sandra och Niklas som jag bor med är vana. Men i lägenheten ovan fanns det en som var väldigt förbryllad! Han som råkar ha sitt sovrum rakt ovanför mig frågade Sandra och Niklas VEM det var som skrattade så tidigt på morgonen och varför. Tror att han var lite irriterad. Men har nog bara inte förstått att man ska börja dagen med skratt.
Jag har börjat tvärt om genom att gråta tills att min kudde är alldeles blöt de gånger jag kollat på något avsnitt/film som var oväntat sorglig. Som ett avsnitt: oväntat nog dog min favorit karaktär. Kan ju inte säga för mycket, men tänk om Kim Bruback i Spung skulle dö precis när han hade fått Petra och allt skulle bli bra. Hej och hå. Mitt ansikte var uppsvullet hela dagen. Dessvärre såg jag det avsnittet på båten innan morgonmötet, så det resulterade i att halva morgonmötet gick åt till att jag förklarade min svullnade samt i ett försök att beskriva vilka hemskheter som hade utspelats i avsnittet. Jag möttes av skratt och inte riktigt den förståelse som jag var ute efter. Men men.

Jag lever fortfarande mitt pensionärsliv och är nöjd med det: upp tidigt på morgonen, pysslar på hemma, försöker ut på en promenad minst en gång om dagen, letar reapriser på Willys, klagar ibland över ont i en höft eller dylikt, myser hemma i soffan och slocknar i min säng när klockan närmar sig nio. Att jag ivanliga fall går och lägger mig så tidigt gör ju att mitt jobb på båten blir lite lidande då jag jobbar till tio på kvällen. Sista timmen där går jag runt som i ett töcken med svidande ögon. Men man ska ju känna att man lever också, eller hur?

Så om man skulle ta och packa kappsäcken nu då så man är redo för en resa till sjöss.
Skepp och hoj!

onsdag, januari 12, 2011

Min vän Älin och jag


Att planera saker har aldrig varit min starka sida om det inte gäller att fixa iordning fester. Impulsiv och lättövertalad är ju jag i ett nötskal. Så som nu, hipp som happ är det bestämt att jag åker till Stockholm för att äntligen träffa min fina vän Elin.

Elin, en av de första vännerna jag fick i Uppsala, som jag har så otroligt roligt med. Hon är snygg, smart, snabb i käften och fantastiskt rolig. Sedan delar hon ju samma kärlek som jag till rödvin. Men det är ju bara ett plus, liksom hennes bra smak i mycket annat!

På en hopplöst tråkig grammatik-föreläsning ibörjan av terminen vände sig Elin om till mig där vi satt i bänkarna och försökte ta till oss vad som lärdes ut och sa: "Jag lär mig för fan mer på Oprah!". Klick.

Elin lärde mig bubbel och kir. Visade upp Valborg i Uppsala. Kunde hamna "UR FUNKTION" de kvällar vi "gick ut som singlar". Träffade på klot på Klotet. Visade upp nationerna istället för BJ's. Alla utekvällar, och efterfesterna.

Jag gillar den här impulsiva delen av mig. Känns jätteroligt att jag ska åka upp nu. Jag, Julia - den allsmäktiga slackern, har tröttnat på att bara gå hemma och slappa iväntan på jobb. Så att packa väskan, få hoppa ur mina sköna mjukisar, fixa till håret och få lämna huset gör mig helt exalterad! Detta kommer att bli årets hittills bästa resa! Tjooohoo!

Ses imorgon Elin!

söndag, januari 09, 2011

Home - Edward Sharpe and The Magnetic Zeros Acoustic Cover (Jorge & Alex...



En av mina favoritlåtar och denna pappa med sin dotter framför ju den så fantastiskt sött!

Mat eller sex? Mat eller sex? Mat eller sex? MAT!



I fredags spottade jag mig i nävarna och stoppade i händerna i mjölpåsen och tog och bakade bröd. Det blev grekiskt landtbröd. Ett bröd med fetaost och oliver, sedan fick båda ett täcke av salt och timjan över sig. Jag var lite orolig att det skulle gå åt helvete med allt, men tillslut blev det riktigt riktigt bra.

Lagom till att bröden togs ur ugnen var min härligt goda grönsakssoppa också klar. Soppa är det det bästa som finns. Vad man än har hemma kan man slänga ihop det till en soffa, och på vintern är det ju supergott med att värma sig med soppa.

Hur som, slevade upp soppan i en skål, skar en skiva varmt bröd och mosade lite fetaost, pressade i lite vitlök och på med rödlök. Inte konstigt att jag älskar mig själv så mycket när jag är så snäll mot mig själv!

Om jag var tvungen att välja mellan att kunna få äta god mat resten av mitt liv men då avstå ifrån sex, eller tvärt om, skulle jag just nu helt klart ta maten! Jag kan inte förstå människor som lever på dieter hela sina liv. Jösses, de missar ju en tredjedel av det goda i livet!

Nu ska jag ta och äta upp det som finns kvar av de blåbärsscons som jag gjorde igår, tack och hej!

lördag, januari 08, 2011

fredag, januari 07, 2011

The cold swedish winter


Look at me! Leaving da house!

When people think of Sweden
I think they have the wrong idea
like Cliff Richards who thought it was just
porn and gonorrhea
And Lou Reed said in the film
"Blue in the face"
that compared to New York City
Sweden was a scary place

Klappa takten alla bagarbarn, bullfest! Bullfest hela da´n!

Efter en HELT stilla sittande dag igår så har jag bestämt att denna dag ska bli 100 gånger mer produktiv och aktiv.

Steg ett kommer kanske vara det största också, det är att ta sig ut ur huset. Så det blir promenad, Willys för att sedan hem och baka. Jag tänker mig grekiskt lantbröd med fetaost och kanske soltorkadetomater. Sen ska jag köpa in så att jag kan börja morgondagen med blåbärsscones.

Tvätta ska jag göra också!

Den ofrivilligt desperata hemmafrun Julia återkommer senare!

torsdag, januari 06, 2011

Systrar akta er för spriten, fast den smakar fan så bra

Jag kom, jag såg, jag kröp hem.

Igår var jag bjuden på ett sexparty en trappa upp. Och bara för att förtydliga så var det inte en träff tänkt till att slicka, gnugga eller pulla allas veck, utan det var en samling tjejer som skulle så se ett stort sortiment av massageoljor, kroppschoklad, glidmedel och sexleksaker.

Jag var väll inte direkt upplagd för nån större tillställning igår kväll när jag satt i soffan med mjukisbyxor och gladde mig åt att min player-sim Alex von Snopp nu hade blivit en sån fin familjefar. Trött och lat var jag också. Tidigare under dagen hade jag ju tagit mig till affären och inhandlat mat så att jag skulle kunna laga middag hemma istället för att gå till thai-resturangen några minuter bort och bli pinsamt igenkänd. Men så frågade Sandra om vi kanske skulle börja med ett glas vin. Och varför inte, tänkte jag. Vin är ju den bästa peppen. I och med de första klunkarna av vinet så glömde jag helt bort min hunger och middagen som skulle tillagas. På fem minuter hade jag bytt om och kletat på lite smink.

Klockan åtta gick vi upp och möttes av en hel hord av kvinns redo att sätta sprätt på pengarna. Jag fick platsen längst fram, det vill säga närmast kvinnan som skulle berätta om allt hon hade med sig. Hon skickade runt oljor och andra tuber med väldoftande och ibland välsmakande kladd. Och jag drack mitt vin och häpnades över några artiklar som hon visade upp.

Kvällen slutade bra tidigt för mig, för helt plötsligt var vinet slut (tre flaskor och jag kan nog rätt säkert säga att det var jag som hade druckit mest) och jag var snorfull passande till att de roliga dildosarna äntligen börjades skicka runt. På ett kick hade jag blivit så aspackad att jag var tvungen att hasa mig ur rummet och ta mig ner för trappan och dunsa i säng för att däcka. Sååååatteee.. Det blev inga saker alls för mig. 25 år och halsar vin efter att ha ätit en tallrik fil bara under dagen. Och några kakor. Jag känner ju mig vrålmogen!

För att kompensera gårdagen sitter jag nu med mina broderier och försöker att minnas vilka olika stygn det finns. "Du får brodera vilka stygn du vill.." står det på det lilla pappret som kom med tygkassen som jag ska brodera ett mönster på. Problemet är bara att jag inte har broderat sedan början av högstadiet och har ingen aning om hur jag ska börja. Jag gjorde några försök till stygn men ledsnade och får nog googla fram en lösning.

Finner jag inte en lösning så kommer jag hasa ut mig till soffan i mina mjukisbyxor och låta Alex von Snopp kasta lite boll med sina båda döttrar. Vill ni mig något så kommer jag med all sannolikhet ligga hemma i soffan idag!


(Jag mår förövrigt toppen idag, det är det positiva med att bli äldre och att man lägger sig tidigt.. Euuhm..)

 
Allmänt bloggar