En femhundring hit eller dit?

Det är dödens död att inte ha en fungerande mobil. Man blir kapad från omvärlden och inget kan man göra åt det. Eller fixa räkningen. Men med vad? Jag har en krona! EN KRONA som ligger på mitt rum. en krona räcker inte till mycket alls. Den räcker verkligen inte till en räkning på 500 spänn. Ha! Återigen är det så för mig.

Eftersom jag aldrig tror att någon läser det kladd jag skriver så kluddar jag ner det mesta. eller en del i alla fall. Passar mig ändå lite. När det sedan kommer fram att det finns dem som läser vad jag skriver blir jag chockad. Gång på gång.
"Nä du vet, jag spenderade nyår på sjukan..."
"jo, jag vet. Jag läser din blogg!"
Oj då. Aha. Men det är kul. Väldigt kul. Nu var väl inte just det där ett exempel jag tänkte på. Även om just det har sakts med.
Men ibland kan jag skriva för mycket. eller nej, det är bara fel personer som läser tror jag. Jag skriver ju för min skull, bara att ibland är informationen hos fel person. Nå väl. alltid kul om man kan upplysa dem om något.

Innan tentan (som nog gick skit) var jag på det konstiga humöret. Sur och humörsvägningarna kom som allt oftare. Stressad inför tentan. Nu när jag har tid och humöret för att träffas kan jag inte det. Bara för att min mobil ligger död. Försöker ofta sitta på msn utfall någon kompis skulle komma online så jag kunde få bestämma träff över msn. Men jag har sällan sån tur. Jag finns här nu! Hallå. Jag är inte en surfitta längre. Kom och var med mig.

Ja. Ni förstår kanske.

Nån som har en femhundring över?

Någon?