My little brother just discovered Rock & Roll There's a noise in his head, and he's out of control

And yes it frustrates

Let's let him make his own mistakes

See him on the dance floor go now

Boy those moves I just don't know how

Var inne på mitt rum en sväng efter jobbet. Var ju inte en vacker syn. Tomma spritflaskor, mängder av ölburkar, glas med limebitar i och glas med lite skumpa kvar i. Ja, och så förståss den gigantiska skumpaflaskan på 1,5 liter. Fick passa mig när jag gick över golvet då det var gegiga fläckar här och där. Fint. Kan ju säga att städa upp där var det sista jag orkade med!

Jag vet! Jag skulle kunna döpa om den här bloggen till 'Fylle bloggen' eller ' Oh Fylla'. Det skrivs mycket om innan, under och efter en fest. Jag vet det. Ska försöka skärpa till mig och hitta på något annat, något nytt att skriva om. Men nu måste jag sova. Tjenare, är så trött!

Snipp Snapp Snuff

Klockan är snart ett. Om två timmar ska jag befinna mig på jobbet. Hur ska det gå? Kan det vara möjligt?

Detta är det enda jag duger till idag. Blogga om nonsens. Och få upp lite minnesbilder ifrån gårdagen. Föll ner från sängen gjorde jag också. Jo, så var jag helt sne när snerkan var klar. Kunde inte så rakt. Hur är det möjligt? Vet inte.

Igår var Hannah, PQ och jag och fikade med underbara Elin. Hon har ju faktiskt fyllt år. Och i helgen är det rock-gask. Där kommer vi att befinna oss. Härliga tider.

Igår var även första gången jag testade Snuff. Eller luktsnus. Det var roligt. Spännande med något nytt. Även om det bara var en sån grej. Ska nog införskaffa en sån liten burk till helgen. Slipper vi att snika av Naima!

Dagen efter 2.0:

Fått berättat lite nu vad jag hade för mig igår. Vissa saker bestämmer man sig bara för att inte komma ihåg. Som att jag föll hela tiden på dansgolvet. Visseligen kommer jag ihåg hur massa olika människor räckte fram sin hand till mig för att hjälpa mig upp. Jag borde ha fått barstopp! Lyckades tappa två glas med öl på vad? Fem meter? Säkert efter det jag ramlade i trappan.
Trodde inte att jag knäppte några kort igår, jag trodde att jag var för full för sånt men tydligen inte. Grabbade tag i mobilen när Hannah hade råka väcka mig imorse. 50 bilder blev det från gårdagen. De flesta har jag inget minne som helst av att jag hade tagit. Så konstigt det kan bli. Ibland. Men det var roligt. Sedan var det taxi till efterfest. Varmamackor borde alltid serveras på efterfester.

Aaah. Jag orkar inte mer. Jag dör snart, och jag som ska jobba om några timmar! Låt mig slippa!

Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah!

Dagen efter:

Aaaah. För första gången på länge vaknade jag upp med en otrolig smärta i mitt huvud! Tjenare Reidar! Att klunka bubbel och öl efter öl efter öl gör att man får hålla i sitt huvud så här dagen efter. Dock släppte det efter en kort stund.

Det var kul igår. Massa dricka och vad jag tror massa dans. Gårdagen är lite dimmig! Kanske skriver mer sen..

nu...

måste...

jag...

till....

soffan!

I remember when, I remember, I remember when I lost my mind There was something so pleasant about that place.

Nu har jag lagt över alla bilder som funnits på min dator till min pixbox. Det var så roligt at sitta och bläddra igenom alla kort och tänka på allt galet som hänt här. De flesta bilderna var från mitt första år här i Uppsala, så det var ju ett tag sedan kan man säga.

Tänkte att jag skulle lägga upp några smakprov, men alla bilder kan ni hitta här.

En femhundring hit eller dit?

Det är dödens död att inte ha en fungerande mobil. Man blir kapad från omvärlden och inget kan man göra åt det. Eller fixa räkningen. Men med vad? Jag har en krona! EN KRONA som ligger på mitt rum. en krona räcker inte till mycket alls. Den räcker verkligen inte till en räkning på 500 spänn. Ha! Återigen är det så för mig.

Eftersom jag aldrig tror att någon läser det kladd jag skriver så kluddar jag ner det mesta. eller en del i alla fall. Passar mig ändå lite. När det sedan kommer fram att det finns dem som läser vad jag skriver blir jag chockad. Gång på gång.
"Nä du vet, jag spenderade nyår på sjukan..."
"jo, jag vet. Jag läser din blogg!"
Oj då. Aha. Men det är kul. Väldigt kul. Nu var väl inte just det där ett exempel jag tänkte på. Även om just det har sakts med.
Men ibland kan jag skriva för mycket. eller nej, det är bara fel personer som läser tror jag. Jag skriver ju för min skull, bara att ibland är informationen hos fel person. Nå väl. alltid kul om man kan upplysa dem om något.

Innan tentan (som nog gick skit) var jag på det konstiga humöret. Sur och humörsvägningarna kom som allt oftare. Stressad inför tentan. Nu när jag har tid och humöret för att träffas kan jag inte det. Bara för att min mobil ligger död. Försöker ofta sitta på msn utfall någon kompis skulle komma online så jag kunde få bestämma träff över msn. Men jag har sällan sån tur. Jag finns här nu! Hallå. Jag är inte en surfitta längre. Kom och var med mig.

Ja. Ni förstår kanske.

Nån som har en femhundring över?

Någon?

Its been a bad hairday. Please dont take a picture.

Så fort tentan är avklarad ska jag sluta sura och bli mer social och träffa er som jag inte riktigt hunnit med nu. Vet inte ens om jag klarar denna jävla tenta den här gången heller. Bara att hålla tummarna.

Om några timmar ska jag befninna mig på sjukhuset igen, så jag får veta vad de vill mig. Men innan de ska jag sätta mig och plugga nu och släntra in på föreläsningen för att ta lite papper.

Mitt hår hatar mig idag. Som om det inte kunde bli bättre.

Förresten, varför P4? Varför? En schlager-kanal? Som att det inte räcker med all jävla schlager som det är. Bläh!

Kass lever?

Var på sjukhuset imorse. Sa sköterskan att ena blodprovet var för att kolla levervärdena? OM det var det hon sa blir jag lite orolig här. Har nämnligen för mig att en doktor informerade mig på Sundsvalls sjukhus att mina levervärden inte var så bra. Men om han verkligen gjorde det vet jag inte. Jag kan ha varit hög på både det ena och det andra..

Men om det är så?

Hjälp.

Well I feel just like a child Yeah I feel just like a child

From my womb to my tomb
I guess I'll always be a child
Well some people try and treat me like a man
Yeah some people try and treat me like a man
Weel I guess they just don't understand
Well some people try and treat me like a man
They think I know shit
But that's just it
I'm a child

Har massa papper omkring mig som jag borde kolla igenom till tentan på torsdag. Det är tråkigt. Sitta och lyssna på Devendra Banhart är roligare. Jag vill bara att det ska bli sommar så vi kan sitta ute och dricka vin i parker och lyssna på bra musik. Bra musik som unge herr Banhart! Han är en typisk sån som man fastnar för direkt. Kommer ihåg första gången jag hörde honom. Då jag bodde kvar i Sundsvall och fördrev dagarna med att jobba på fritidsgården i kyrkan mittemot min lägenhet. Det var ett kasst jobb, men jag fick spela den musik jag ville. Och så högt jag ville. Så var jag hemma en kväll, helt slut efter att ha hjälpt puckade ungar att måla eller göra pyssel. Låg antingen och lyssnade på radio eller zappade på tv. Och där var han! Stilla. Lyssna. Lyssna mer. Intensivt. Låten är slut. Man hopapr upp. Vem fan var det där? Och varför har jag aldrig hört detta förut? Så var det bara att spåra upp den. Så blev man kär. Samma sak med unge herr Lekman. Där stod jag och diskade i pappas kök en sommadag. Ensam hemma och spelade radion högt högt högt. Så plötsligt när jag ska diska en sked kommer en av Jens låtar och där står jag blixtstilla. Man vågar knappt att röra sig eller att andas, då kanske man mister koncentrationen. Där var det kärlek igen. Jag älskar när man faller för en artist/grupp efter att bara ha hört några sekunder av en låt. Kärlek direkt. I love.

No more supergrupp?!

Läste just att Audioslave ska splittras. Chris Cornell hoppar av. Blev så nostalgisk när jag läste det, så jag har suttit på youtube den senaste timmen och lyssnat och tittat på RATM och Audioslave. "Samtidigt planerar övriga medlemmar att återförena ”Rage against the machine” för en spelning på Coachella Valley konst och musikfestival den 27 till 29 april." så det här blir kanske inte så kasst ändå. Lär ju inte bli så att herr Cornell försvinner. Han kör ju redan solo.

I Bet You Look Good On The Dancefloor

Det var utgång i lördags med. Började tyvärr med schlager hos Elin. Vi hade inte så mycket att säga till om då hennes killes kompisar var mäkta intresserad av vad som hände. Men så fort det jävla jippot var slut så satte Elin igång Rammstein för att tydligt dra gränsen. Det är ju sån musik som egentligen spelas hemma hos dem!

Sedan var det utgång på ÖG där våra favoriter Abraham och Kristoffer spelade. De spelade sjukt bra musik, och vi dansade som dårar. Jag borde vetat att jag skulle ta det lugnt. För efter två dagars dansande gör mitt är massa ont igen. Jag försöker ju ta det lugnt, men hur länge ska man behöva göra det?

Jag råkade inte ta någon annans västa, inget annat heller för den delen den kvällen. Halkade mig hemmåt i ställstap med Anja vid ett tiden. Nu blir det lugnt i några dagar. Massa plugg. Humor.

This aint a scene, it´s a arms race

Gårdagen.
Det var korridorsfest i huset bredvid mig. En kille från kursen bodde där och hade så snällt berättat att det var bara att komma. Jo, det var bara att ta med sig vänner. Sagt och gjort.
Det visade sig finnas några där från kursen, några vänner till kursare vi träffat tidigare... och en hel drös med bra underligt folk. Vi insåg ganska snabbt om inte det skulle bli lite konstigt var det bara att sätta igång att dricka. Med en väldig fart satte vi (jag!) igånga att klunka vin. Befann mig väldigt ofta ute i själva korridoren där boxen med vin stod. Som sagt, då man dricker något glas för mycket så kan det lätt uppstå problem. tja, ta som exempel att man går hem med någons väska. Stackars Flexan var så bitter. Vi var också bittra. Vem fan snor en väska? En hel väska? Vilka jävla typer det finns. Kuken kan de ha. Alla jävlar.
Så drog vi iväg till Norrlands och dansade till de kanon låtar som Magnus Carlsson langade på. Tack för den. Sedan drog vi ut och kastade lite snöbollar. Gick in. Någon hejdade mig och upprört snackade om något om min hand. Jag tittade ner mot mina händer. Synen jag möts av är blod. Blod. BLOD! Det rinner blod ner längs mina fingrar. Det är bara att springa in på toa och vira runt lite papper i ett fin förband. Sen var det mer dans och sedan adjö Norrlands. Fyllekäk på Nybrogrillen. Fanny ringde och tyckte att vi skulle efterfesta på Escobar. Sagt och gjort. En kort efterfest för min del, sedan begav jag mig hem. Hem till min säng. Min säng där Flexans väska låg. Väldigt väldigt konstigt. han återfick den idag, men då hade han ju redan spärrat sina kort. Bra där Julia.

Nu ska jag göra mig fin för nu är det fest hos underbara Elin. Hell Yeah!

Vem faen tar en väska!?

Så mycket som kan bli tokigt när man har klunkat något glas förmycket vin. Hade tydligen råkat få med mig en väska från festen igår. Där satt jag och hatade denne väsktjuv som tagit Flexans väska. Så låg den där på min säng när jag kom hem. Ibland kan det bara bli så fel.

Återkommer med mer om gårdagen sedan. Snart kommer Hannah och hämtar upp mig. Blogga nu. Plugga snart. Fest sen!

Jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans..

Jag vet inte vad jag snackade om igår! "De intresserar mig inte.. bla bla bla". Jag hade väl en lite svacka där. För trött kanske. Det var jätteroligt igår. Roliga prickar som går den där kursen.. några i alla fall.

PQ, Flexan, Hannah och jag möttes först upp klockan sex på Orvars. Vi hann väl med tre-fyra öl var innan det var dags att för att möta upp resten av gänget på Svantes. Där fortsatte det att drickas och snackas. Ett tag blev det lite för mycket religion för min del, så drog vi ut och rökte. Simeon hade några mystiska ryska cigg utan filter som man lätt skulle kunnat tro var något annat. Hannah och jag fick en och testade. Kan ju säga att de var väl en aning anorlunnda mot de mentholcigg som jag röker nu medan jag är så kass i halsen. Intalar mig själv att menthol är så bra för halsen så. Simeon fick en menthol som tack och han hann knappt dra ett bloss inann han spottade ut den. Han muttrade ett tag över hur fruktansvärd den lilla ciggen var, och återgick till att röka sina mystiska billiga ryska cigg.

Jag berättade hur en kille ur min korridor verkligen har fått bilden av mig som en riktig flummare. Han som tyckte att jag såg flummig ut. Inte att jag verkade flummig. Hur som helst så stod han och tittade på mig när jag var ute i köket. Jag undrade om han ville något, men nej nej det var inget. Jag satte igång och börja rosta mina mackor. Han stod kvar i dörren och kollade på mig. Så drog han ett djupt andetag och kommer fram och säger: "En kompis vill att jag ska fixa marijuana åt henne. Är det något du kan fixa?" - Hehe. Jag förstod hur han hade tänkt. Jag den flummiga bruden, som inte ha någon vidare koll på något och som festar så ofta att alkoholen aldrig hinner gå ur min kropp.. jag borde ju veta. Men tyvärr var det ju inte så.
Hur som helst så fick jag en av de mystiska starka ryska ciggen som såg mistänkt likt ut de som han ville ha. Om jag inte kunde fixa fram exakt vad han ville ha så borde ju denna kunna räcka. Lika på utsidan, vad spelar insidan för roll egentligen?!

You! Me! Dancing!

Silverfisken lägger äntligen ut ett nytt blandband!

Lyssna och njut här.

Every day I look at the world from my window but chilly, chilly is the evening time Waterloo sunsets fine

Ikväll är dags att gå ut och öla med kursarna. Tror att det var förra veckan efter någon lektion som någon kläckte ur sig det förslaget. Jag var på väg ut, jag stannar inte där inne en sekund mer än nödvändigt. När jag gick förbi några hörde jag att de mummlade: "Men du... Skulle vi inte säga till? Nu? Fort!" "Jo.. eh.. vi är några som tänkte att vi kunde gå till Orvars på onsdag nästa vecka.. alla vi här. Vad tror ni om det?" - Jodå, alla tyckte att det lät som en bra idé. Jag log lite för mig själv när jag gick ut ur rummet. Nu har det alltså blivit dags för vår första kväll ihop. Ett av gängen hade kläckt den ideén om att det vore väl kul? Att gå ut och öla med resten. Eller hur? Få chansen att prata lite avspänt med resten, med en öl i handen. Jo.. kul och kul, det funkar väl. Jag har inte så stort intresse av att lära känna dem. Jag ska bara gå med dem under grammatiken, sedan kanske jag aldrig mer ser dem igen. Men, jag vet ju hur kul jag tyckte att det var att gå ut med alla kursare när jag läste kursen första gången. Ny i stan och törstade efter nya vänner och bekanta.
Jag tycker att det är lite konstigt att jag inte ser fram emot det här mer. Jag menar, ut med nya människor! Snacka med andra än de vanliga vännerna som jag längtat efter. Snacka med lite nytt blod. Men ändå.. tror inte att jag kommer att träffa dem igen efter tentan. Eller kanske. Denna ölkväll är väl bra för Hannah som ska fortsätta att läsa hela kursen med dem. Inte för hon har något problem med att komma in i gemenskapen, men ändå. Jag vet nog vilka hon kommer att hooka upp med när inte jag sitter och suckar bredvid henne. De verkar att vara de roligaste i klassen. De kanske jag ändå vill träffa mer, men bara träffa så där ytligt. Ha dem som typ festvänner. Jag orkar inte med att vara trevlig i tid och otid med nya människor. Nej, glada partykompisar är vad jag är ute efter. De som man bara fetsra med. De som man svarar att "jodå, det är bra med mig" när de frågar hur man mår fast man egentligen kanske mår kasst. Man dricker, dansar och har roligt ihop. Slut på festen, tack och hej vi syns på nästa fest! Jag behöver inget mer! Jag har redan finfina nära vänner som jag kan berätta att jag mår kasst för och allt annat för. Någon ny nära vän står inte på min lista. Alls!

Så sökes:
person med härligt gäng som är en glad och rolig typ som gillar att festa. Gillar att dansa sig svettig på hemmafester eller ute och som alltid är på nya saker. Kompisgänget måste vara lika skön och härlig som du. Söker mer kompisgäng än enstaka personer!
Du som har Stocken som favorithak behöver inte höra av dig. Inte du som sitter och klagar över musiken på en fest heller. Lämna Linneas LP-skivor ifred! De är bra!

Då så.. då ska jag snart gå till föreläsningen. Föreläsningarna där alla i klassen sitter utspridda över den hela stora salen, men som förs samman i kaffekön på den 15 minuters långa pausen. Jag älskar att ha Hannah vid min sida, då slipper jag vara trevlig mot alla nya ansikten. De intresserar mig inte. Inte alls. Kanske lite. Men ändå..

Måndag...

Sitter vid en av datorerna på instutitionen och bara längtar hem till mitt rum. Har äntligen fått dit min dator som jag tänkte försöka få igång. Kanske har jag snart internet hemma igen.. men det känns lite för bra för att vara sant.

Fest var det i lördags. Det var väldigt trevligt, som alltid. Dansade oss svettiga i deras vardags rum och lekte med elden på deras uteplats. Bilder kommer så klart. Senare.

Mamma var på besök igår och fick se mitt studentrum. Hur ett studentrum kan se ut dessa dagar, 30 år sedan hon själv var här i Uppsala som student. Det var kläder över hel golvet, några halv uppackade kartonger, vinglas och ölburkar här och där (kanske att hon missade de tomma flaskorna jag gmöt bakom gardinerna), min dator på sängen, ett täcke och kuddar utspritt och skräp i massor. Där bor jag. I min lilla lya. Mer stökigt än vanligt. Men vad kan man vänta sig när man kommer smått oanmäld?

Har pluggat en hel del idag, när jag inte pluggat har jag roat mig med att läsa andras bloggar. Skulle så gärna vilja hänga med folk, kolla in dem. De får ju allt att låta så bra när de skriver!

Känner för att dra till Stockholm snart. Lite miljöombyte. Vore ganska skönt. Var så roligt där sist. Men jag känner inte för att unna mig något förrän den jävla tentan är avklarad! Men då.. då blir det miljöombyte, teater, fest och softande till bra film. Men nu fylls dagarna bara av grammatiken. Tänka sig hur roligt vissa kan få ha det.

En vit vecka hit eler dit..

Nu ni. Nu har det gått en vecka sedan sist jag festade. En vit vecka. Tänk så man kan man kan förvåna sig själv. Det konstiga är att jag inte saknat det något. Trodde att jag skulle bli galen, men det kan ju i och för sig ha att göra med att jag har så mycket att plugga.. och att jag jobbar. Men ikväll är det då fest. Det är Linneas hej-då-fest. Hon kommer ju inom en snar framtid att dra iväg till tyskland. Linnea till Tyskland. Fanny (och förmodligen Hannah) till Norge. Jag vet inte än var jag tar vägen, och jag tycker det känns rätt lugnt. Få se vad jag vill sen. Man behöver ju inte bestämma sig än på ett bra tag.

Blev förresten småkär igår i Joaquin Phoenix när jag satt och fördrev tiden och kollade på To Die For. Helt okej tidfördriv. Men det blev bara bättre sen då cityakuten drog igång. Ooh.

Har ni inte lyssnat på Detektivbyrån bör ni göra det nu! Lätt att bara gå in på deras sida på myspace här. Mysig och fin musik.

"Meet me in the bathroom" That's what she said I don't mind...it's true.

Underskatta aldrig bilder som knäpps på toaletter.

Kan bli de roligaste den kvällen.

Där ser man..

Jobbade natt igår. Var en rätt jobbig natt då man är så pass ovan som jag på att vara vaken hela natten, men det gick. Somvanligt går jag jämt runt och smånynnar eller brister ut i sång på riktigt när jag jobbar. Så när vi var ute och rökte började jag att sjuga på "Don't worry, be happy" och till min stora förvåning klämde min kära brukare i och sjung med. Den lilla sånginsattsen från hennes sida var ganska precis den bekräftelsen jag behövde för att få veta att hon gillade att ha mig tillbaka. Vilket hon i och för sig senare på kvällen sa till mig. Jobbet behöver kanske inte ge mig sån ångest då längre, men det hindrar mig ju inte ifrån att försöka söka nya jobb.

Julia den orkelösa högen.

Satt och tittade på House nu ikväll då själva barnpassandet var över. Den lilla flickan sov liksom moster som också spenderat kvällen som barnvakt. Kom så klart att tänka på min vistelse på sjukhuset. Tänkte i några sekunder att det värsta med allt var lukten. Lukten av sjukhus. Att oavsett om man tvättade sig själv och titt som tätt orkade sig in i duschen så man kunde tvätta håret, så tog det inte lång tid innan ens egen doft hade ersatts med den taskiga sjukhusodören. "Doften" som så väl förknippas med det slappa utseendet man hade då. Håret som stod åt alla håll, orakade ben, blek, taskig hållning och den mindre fina outfiten! Som sagt höll jag bara tanken att lukten skulle ha varit det värsta i några sekunder bara. Vem försöker jag lura?! Jag skulle kunna leva med den sjukhuslukten, men aldrig med den smärtan. Som när jag bad en sköterska att hjälpa mig upp i sittande ställning en dag efter operationen, och hon svarade med att nu var det dags att jag börja klara av sånt själv. Jag fick ursäkta om hon var hård, men det var för mitt eget bästa. Hon gick och jag låg kvar. Tänkte att jag skulle vila en stund innan jag satte mig upp, och förhoppningsvis kom upp på benen så att jag kunde gå runt en sväng. Låg nog närmare en timme innan jag gjorde ett nytt försök. Smärta. Jag försökte på alla sätt att ta mig upp i sittande ställning, men det var stört omöjligt. Jag hatade mig själv just då för att jag inte hade bett någon sköterska att dra för draperiet runt min säng helt, för nu kunde en tant i sängen mitt emot se mina försök att ta mig upp. Jag vet inte om det var hon som nickade åt en sköterska att gå till mig, för samma sköterska kom till mig igen. Hon fann mig halvliggande -halvsittandes och skakandes av tyst gråt. Hon tog några snabba steg och var fort vid min sida och hjälpte mig ner så att jag blev liggande. Hon sa att "Julia, om du har så här ont så måste du ju säga till!"- NÄHÄ!? Jag grät för det första just för att jag var en sån krympling och inte kunde sätta mig upp själv. För det andra för smärtan. Men för det tredje för att hon inte hade tagit mig på allvar då jag tidigare bett om hjälp. Jag hatade henne! Jävla fitt kärring! Ta mig inte för någon mesig liten brud!
Nu när jag låg där gråtandes och kämpade för att lugna mig (en snorig näsa pga gråt hjälper inte direkt till om man försöker andas) så var hon mer än villig att hämta något smärtstillande åt mig. Så alltså, en viss lukt kan jag leva med. Men att vara så beroende av andra vill jag inte uppleva igen!

Sedan vet jag inte om jag nämnt att jag inte riktigt mår bra. Jag är sjuk och konstant trött och har humörsvängningar som skiftar något för ofta. Så idag när vi gick in till föreläsningen var jag på väg att börja gråta. Kändes som hela mitt ärr (som nu pryder min mage efter operationen) hade gått upp. Jag hade suttit på bussen på väg till Universitetet. Kläckt ur mig en litet oskyldig hostning. Som dessvärre ledde till ännu en hostning. Och ännu en. Och så var jag mitt i en hostattack. Ni vet den sorts hostattack som hela tiden tränger på och totalt hindrar luftflödet. Där satt jag och gjorde mitt bästa för att hosta så diskret som möjligt. Man kan inte hosta diskret när man är i en attack där man får kämpa om att få i sig tillräckligt med luft! Alla på bussen hatade mig. Jag kunde känna att de hatade mig. Jag skulle hatat mig! "Kom inte här och sprid dina baciller din äckliga typ! Stanna hemma om du är sjuk!".
Hur som helt, småont har jag ju fått i mitt ärr tidigare av mitt hostande, men nu brast något. Förväntade mig att ärret skulle ha slitits upp och min tröja snart skulle vara täckt av blod. Så var dock inte fallet, men ont som fan gjorde det! Små halkade mig fram till Universitet och fann Hannah. På väg in i salen berättade jag vad som hänt och var då på väg att börja gråta. GRÅTA! Det känns som att det ända jag gör är att plugga, äta, gråta och sova. Bara det gör mig ledsen. Känner mig inte som vanligt. Sitter hellre och lyssnar än att delta i konversationer. Jag orkar bara inte. Jag hoppas att jag inte är lika orkeslös efter tentan. Att jag kommer tillbaka då! Men just nu känns det så långt bort. Så länge denna dimma i mitt huvud finns kvar, kan ni räkna med en Julia som icke är 100 % i form!

Födelsedagskalas!

Fröken Naima fyller år idag, så vi fixade kalas. Det var tårtor, ballonger, serpentiner, kakor, godis, saft, glass, maränger, chokladsås och fiskedamm. Allt som hör till alltså. Såklart så hamnar man i sockerkoma. Bläh. Aldrig mer sötsaker!

Skriet

Bild nr. 1

Bild nr. 2

En otroligt bra kopia (bild nr. 1 ) på den välkända tavlan Skriet (bild nr. 2). Själva skriet, på kopian, gör Linnea och man måste ju bara säga att insattsen är guld värd!

En utekväll?

Småfull. Inte så mcket faktiskt. Gick ute. Var inne på Orange i en kvart. Blev less. Fanny och jag drog hem och drack whiskey och cola. Nu lyssnas det på Muse (mitt val) och Queen (deras val). Det som blev mest synd var att vi inte kunde bjuda älskade Elin på en ordentlig utgång! Kuken!

"Julia, du är för snygg ikväll för att vara utan ragg!"

Har just suttit och läst igenom gamla dagboksinlägg på bland annat på haket. Hade glömt en hel del som jag hade skrivit om. Glömt en hel del av den ångesten, festerna och roliga saker som hänt. Eller kanske inte glömt, mer bara inte tänkt på ett tag. Läste om första kvällen vi träffade Niklas och Adam. Kallade dem för "våra danskillar". Samma kväll hade jag tydligen fått höra: "Julia, du är för snygg ikväll för att vara utan ragg!"Tyvärr har jag ju dock glömt vem som sa det, för det stod inte.. men jag har mina aningar.

Dagens låt: Bell x1 - Tongue

AARGH!

Jag blir så arg! Där finns de skor jag drömt om så länge.. på REA! I alla stolekar utom min.

Vad har jag gjort för ont för att förtjäna detta?!

Förresten ska jag efter denna vecka testa på en vit vecka. Jag menar, då alkoholen tar sån tid på sig att försvinna ur kroppen har jag inte varit hel fri från den sedan jag flyttade till Uppsala. Med undantag för sjukhusvistelsen, men då stoppade de ju i mig massa annan shit! Jag är helt seriös med att dra ner på festandet. Vänta ni bara!

Over and over again..