Oh Julie And Goran

En fin liten bild som Svanteman kllippte och klistrade ihop åt mig.

Vilket par vi vore, Goran och jag, huh?! Haha.

Will: Jack, blind and deaf people know you're gay. Dead people know you're gay.

Det känns lite konstigt att vakna upp och slå på radion och höra hur Christer just kör sina sista minuter innan det programmet är slut. Man käkar frukostgröten när andra tar lunch eller mellanmål. Will & Grace har redan varit. Posten har kommit. När man tror att det är mitt på dagen är den egentligen sex på kvällen. Så helt plötsligt inser man att det inte är många timmar kvar innan man börjar jobba igen. Ja, att jobba natt gör att man hamnar lite på sniskan med allt vad som har med dygn att göra.

Jack: For your information, most people who meet me do not know that I am gay.
Will: Jack, blind and deaf people know you're gay. Dead people know you're gay.
Jack: Grace, when you first met me, did you know I was gay?
Grace: My dog knew.

Karen: By your inflection I can tell that you think what you're saying is funny, but... No.

[Will just made a bad joke]
Jack: Please keep that to yourself, the religious right already hates us enough.

Jack: [mimicing phone call] Hello? What's that? I'm bored? Thanks for calling.

Will: Got a hot date?
Jack: No, but the guy who's dating me does.

Oh Julie och Smultrontrollet

Tiden som gått:

Var inne på min pixbox och insåg hur sjukmycke bilder jag knäppt. Här är några favoriter! (Bara att klicka på den för att kunna se något bättre.)

"JULIA! Du kan inte vara den där kompisen som är elak och jävlig! Det sa du att du skulle vara, men då när du träffade honom sen så la du på super charmen och log världens leende! Och sen blev ni bästisar typ!"

Ja, saken var den att hon hade ett jobbigt ex, och jag sa att jag från och med nu skulle vara otrevlig mot honom så att han inte skulle vilja ha henne tillbaka eftersom hon ofta är med mig.. Jag tänkte att han kanske kunde se det så att han inte ville ha henne om han fick mig på köpet. Grejen är ju den, att jag tycker ju att det är en kul kille. (Jag gillar ju i och för sig alla som skrattar hjärtligt åt mina skämt!) Så när vi träffade på honom ute igår hade jag inte en tanke på att vara sur och bitter utan blev istället väldigt glad över att se honom. Sedan kom jag på mig själv och min kompis och jag drog in och dansade. Jag bad om ursäkt. Hon sa att det var lugnt, jag tror inte att hon på allvar trodde att jag kunde vara sur och arg. Alltid så jävla glad! Typiskt mig!

Den som inga pengar har..

Jag hade liksom glömt att det är så här den Svenska Sommaren är: ena dagen sitter man ute i parker hela dagen, för att sedan sitta och sippa vin på kvällen, sedan nästa dag cykla omkring i regn. Mig gör det inte så mycket att det regnar, jag gillar det. Härlig känsla och det känns så fräacht. Tyvärr har ju regnet en förmåga att frizza till håret. Visserligen har jag ständigt en stor kalufs på huvudet i vanliga fall, men vid regn lyckas det att bli ännu större och helt okontrollerat. Typiskt.

Är hos min moster nu, men innan jag gick in i huset fann jag till min stora lycka att det fanns mogna stora smultron ute i deras trädgård. Så jag slog mig ner där i regnet och stoppade i mig de mognaste. Satt en stund och njöt innan det slog mig att jag kanske skulle ta och spara några smultron åt mina små kära kusinbarn som nog finner det ännu mer fantastiskt att mula i sig de små bären.

Igår drog vi till Snerkan med Linnea under hennes sista kväll här i Uppsala innan hon drar tillbaka till Berlin. En väldigt rolig kväll som slutade med att jag gick hem med en ny sjal/halsduk. Jag gillar den jättemycket och kommer inte ta av mig den i första taget!
Det enda som blev lite konstigt igår var att jag ringde för att kolla mitt saldo efter tolv då min lön skulle ha trillat in. Lägg märke till "skulle". Jo, för min lön trillade nämligen inte in. Jag blev en aning förvirrad då vi hade planerat att åka och storhandla idag, och till det behövs ju pengar. Jag har varit pank i veckor och såg verkligen fram emot att handla lite käk nu! BUT NO! Tydligen hade de tappat bort min timrapport, så här sitter jag nu med högar av obetalda räkningar och inga pengar. Så imorgon ska jag åka ner till stan och fixa detta, så får jag pengarna på tisdag. Bättre sent än aldrig? Visst, men det gör ju inte att jag ändå gått runt och surat hela dagen!

Att jag inte har pengar till helgen gör inte så mycket, eftersom jag är fast med att jobba natt hela helgen! Förvånande! Jag har nog inte varit ledig under en helg på två månader. Just den här helgen som det händer så mycket. Abraham och Kristoffer öppnar sin nya klubb på fredag. Kära Elin ville komma hit och hänga på bryggan med mig. Fina Carro skulle ha födelsedagsfest hos sig på lördag. Underbara Hannah kommer hem och ville hitta på något. Haha! Varför skulle jag få kunna delta på något av det? Ha ha!

Yeah, love is a verb here in my room Here in my room, here in my room

Jag vet inte om jag nämt att hon som jag hyrt mitt rum där jag bor i, har varit och hämtat alla hennes möbler. Eller inte alla, hon lämnade sängen (allt mailande mellan oss):

"Fundera gärna på ifall du vill köpa ut sängen också." - Undrar hon och jag svarar något med att det behövs inte. Det behövs verkligen inte egentligen då jag har en säng hemma i obyggden och att jag knappast skulle ha pengar att nu "köpa ut sängen" som hon nu föreslog. Jag är ju Pankheten själv.

"Om du vill bo i rummet juni och juli föreslår jag att du betalar 2300 i hyra dessa månader - alltså den vanliga hyran utan tillägg för möbler. Då får du också behålla sängen som i sig är värd 2300 kr! (Så har du något att sova i och vi slipper ta hand om den)." - Se där. Nu får jag behålla den, bara att vänta lite så kan man gå för att behöva kasta ut pengar till att helt enkelt få den.

"Är det någon speciell anledning till att du inte vill ha sängen? Jag och mina päron tycker bara att det vore skönt att slippa bära och släpa på den så därför lämnar vi den gärna. Men om du vill att vi tar bort den så att du slipper släpa på den sedan kan vi göra det, vad tycker du?" - Är det någon speciell andledning till att HON inte vill ha sängen? Jag börjar ju nästan bli orolig varför hon så gärna vill bli av med den, men ja.. Ja, jag kan förstå. Visserligen säger hon att det vore skönt att slippa bära och släpa på den, men jag är ju inte dum. Jag vet inte om jag skulle vilja ha tillbaka en skrutten 90-säng (trotts att den är "värd 2300 kr!"). Jag menar, om jag hade en säng i ett rum jag hyrde ut skulle nog inte jag vilja ha tillbaka en säng som någon legat och sexat i. Ja, alltså, om det bara var en skruttig 90's! Sånna sängar får man ju titt som tätt.

Hur som helst. Kvar blev alltså sängen, men alla andra möbler hämtade hon. Jag kunde ju knappast lägga alla mina saker på sängen utan det blev golvet som fick ta allt. Så där ligger nu lite kläder, min tv, Hannahs DVD-spelare, Hannahs video, lakan, kuddar, viktiga papper, oviktiga papper, böcker, väskor, drapperi, massa filmer, massa skivor, små saker jag lika gärna kunnat slänga för länge sedan och allt de som jag la i den lilla skålen som stod på (tant)byrån innanför dörren.

Så det här håller inte. Visserligen är det bara en månad kvar som jag ska bo där, men att ha allt på golvet funkar inte. Ska till min gamla korridor idag och hämta lite kartonger och min stol. Sedan på onsdag ska jag till Möbelpoolen och hämta lite fler saker. Har mailat lite med en tjej nu som vill hyra ut sitt rum till mig i augusti och kanske om jag har tur i september. hur det än blir måste jag ta hem massa saker. Mina rum svämmar alltid över! Jag vet bara inte hur det blir så. Ååh.

Time takes a cigarette, puts it in your mouth You pull on your finger, then another finger, then your cigarette

Det är lite konstigt det där med vad man tar sig till i olika situationer. Som när folk tycker det är jobbigt är det så många som plötsligt får ett otroligt sug efter en cigg. De måste bara ut och röka.

En tant på jobbet sa att egentligen är det helt fel av oss, efter som vi bara mår sämre och sämre av att röka om vi redan innan mår dåligt. Jag skulle ha frågat hur hon visste det, men jag hade jobbat natt och ville hem och sova. Nu undrar jag om hon har rätt.

Jag vet inte riktigt, jag menar jag är ju en av dem. Tror att det mycket handlar om att man känner att man behöver något att göra. Att ha något att koncentrera sig på. Kanske är istället för tummen som jag tog till som liten? Långsökt kanske, men något är det ju som gör att folk tar till en eller ett flertal cigg när de mår dåligt. Konstigt att det inte finns fler rökzoner på sjukhus. Eller ja ni vet..

Och jag var full och jag var dum och jag ramla på allt

Det är alltid, alltid lika roligt att kolla på mess som man skickat iväg under en fylla. Fast nästan roligare är det nog att kolla på dem som inte riktigt kom iväg. Här är ett prakt exempel:

"Vad är det för gäng då? Jag är jättefull och gänget till en kompis kille :) nu är du dag! Helg, men icke kudd t"

Midsommar:

En kväll i goda vänners sällskap. Började med sill och snaps hos Naima. Fyllan tilltog i sammanband med hur tiden rann iväg. Vattenpipa med mintsmak gav en fräsch smak i munnen, och alla gick och trodde att de var fräschheten själva. Ciggen bolmades upp och jordgubbstårtan smakade bra. Folk gjorde sitt bästa för att få just sina favoritlåtar spelade, själv bad jag om Hoffmaestro.

Så klockan två ringer Anja och strax efter att jag har svarat hör jag nyss hemkomna Linneas röst i telefonen. Vi stämmer träff i Ekonomikum, så jag grabbar tag i påsen med de kvarvarande ölen och kastar mig på cykeln och trampar mot min nya destination.

Det blir ett kärt återseende och kort efter dyker Fanny också upp. Kort knäpps, historier utbytes och ciggen fortsätts att bolmas upp och ölen klunkas det glatt av. Även av den sprit som Linnea hade med sig.

Det kommer fram en kille och bjuder med oss på efterfest, men vi är inte ett dugg sugna då vi mest bara vill vara med varandra nu. Fanny tackar kort och bestämt nej tack!

Sedan roar vi oss med att spana på den hemragglande små liven. Extra roligt blir det då vi får syn på ett riktigt Brat och tjuter av lycka. De är så roliga. Frisyrerna, kläderna, talet, språket, deras ideér och åsikter.

Så kommer en annan kille framragglande. Gustav. Vi bjuder honom på sprit, men har är så pass tankad att det skulle nog vara stört omöjligt att ens försöka pressa ner några droppar alkohol. Trots att vi också är fulla och fnittriga så förstår vi inte så mycket av vad han säger. Han snackar väldigt osammanhängande och hänger inte alls med i våra skämt. Till slut går han. Det gör inte så mycket.

Fannys Simon och hans gäng anländer istället och de kunde tala otroligt mycket mer sammanhängande. Men så småningom sinar det gänget och Fanny och Simon bestämmer sig för att gå hem. Linnea, Anja och jag har då inga planer alls på att gå hem. Nej, vi ska jaga efterfest.

Att försöka finna en efterfest vid femtiden på midsommaren visade sig vara mycket svårare än vad vi trott. På Rackarberget finns det för det första inte så många studenter kvar på sommaren, och de få som var kvar nog de flesta på landet och hade sin midsommarfest. Vi tog en paus i vårt letande och kom på den geniala iden att äntligen ta och bestiga den otroligt fula statyn som står i Triangeln.

Självklart lyckades vi med det, och det var lycka. Lyckan bestod trotts att Linnea och Anja påpekade att mina innan så hels strumpbyxor nu mer var totalt förstörda i baken. Men vad är då ett par strumpbyxor då man just besegrat en staty?!

Vi började nästan ge upp hoppet om att finna en efterfest då en kille kommer gående. Linnea hejdar honom och tre sekunder senare är vi på väg till efterfest hos hans kompis. Jag tyckte att de var lite fåniga och roade mig istället för att vara social med dem, med att äta upp deras (?) chips och ringa fyllesamtal. Sedan var det dags att gå hem. Även för oss tre. Korsade vägen gick förbi ett hus så var vi hemma. Duns i säng och sov som en stock endast någon sekund senare.

Det var Midsommar- 07.

Popular and sensitive, with outstanding people skills.

Your personality type:

Popular and sensitive, with outstanding people skills. Externally focused, with real concern for how others think and feel. Usually dislike being alone. They see everything from the human angle, and dislike impersonal analysis. Very effective at managing people issues, and leading group discussions. Interested in serving others, and probably place the needs of others over their own needs.

Careers that could fit you includes:

Teachers, consultants, psychiatrists, social workers, counselers, clergy, sales representative, human resources, managers, events coordinators, politicians, diplomats, writers, actors, designers, homemakers, musicians, religious workers, writers.

Detta är då tydligen jag enligt ett test som Svanteman tipsade om. Sugen på att göra det du med? Här finner du det!

Napoleon och vi

I fredags satt Naima, Kristoffer och jag i Ekonomikum och drack vin och pratade strunt. Så hör vi någon som skriker:

"OOOHHHOOOOOOO! FÖR JAG SKA KNULLA BRUDAR!" (eller något liknande)

Vi tittar neråt i parken och ser ett gäng med killar och tjejer. Vi suckar lite och undrar vad de är för typer. Det visar sig vara Napoleon. De samlar ihop sig och en fotograf kommer uthoppande ur en blänkande bil och ställer sig framför dem för att knäppa bilder på dem. De ställer sig några meter ifrån oss och posar. Idag såg jag var bilden hamnade. Här.

Just det.. sedan var det de här med att jag står bostadslös efter sista juli. Har spenderat en timme nu med att skicka iväg mail efter att ha hittat gamla och nya utannonserade rum. Det är väl bara att hålla tummarna för att någon svarar att de skulle älska det om jag flyttade in där i deras rum i augusti.

Sedan blir det ju lite svårare då jag inte vet hur länge jag kommer att vilja hyra rummet. Har ju ännu inte bestämt mig för hur min höst kommer att se ut. Kanske jag blir kvar här, kanske inte. Alltid dessa beslut som behövs tas, och alltid av mig! Kan man inte få lite lugn och ro?

Ögonblink

Spenderade natten på sjukhuset i natt. Inget fel på mig, utan på min brukare som jag jobbar med. Hon la sig för att sova vid elva och där på en stol bredvid hennes säng satt då jag vaken hela natten. Upptäckte hur mycket enklare det är att hålla sig vaken genom att sitta på en obekväm stol än att ligga i en skön soffa som jag gör annars då jag jobbar natt.

Men vid 04.00 tiden klarade jag inte av den hårda stolen utan tog en handduk (filt?) och la mig på golvet istället. Timmarna fick jag att gå genom att läsa en bra bok, samt att varje timme gå och fråga en av nattsköterskorna om jag fick deras tillåtelse att träda in i Personalrummet för att fylla på min mugg med hett vatten och ta en påse med varmchoklad. Nu så här klockan halv nio undrar jag om jag kanske drack några koppar för mycket av den där chokladen. Känner mig lite konstig i magen.. eller så är det bara all trötthet. Snodde i allafall med mig några påsar hem, så nu kan jag bjuda upp fina pojkar på Ögonblink istället för te. Hö hö.

I samma byggnade som min brukare låg i hade jag redan besökt några timmar innan jag började mitt jobbpass. Två trappor under min brukares avdelning ligger nämnligen fina herr D! Kristoffer, Naima och jag var och hälsade på honom igår. Eller, "hälsade på" är väl att ta i då han inte var vaken. Han andades inte ens själv utan var kopplad till en respirator. Det lilla knyttet var täckt av slangar och bandage och det kändes helt overkligt att se honom så. Jag fick en sprängade huvudvärk efter vi hade besökt honom. Det blev lite för mycket att se honom och alla hans släktingar och samtidigt försöka hålla en lugn mask. I tisdags talade Göken (hon som ställde mitt Personliga Horoskop) och jag om hur känslig jag var och hur mycket jag tog in.. men ibland känns det nästan som att jag är fånigt känslig. Ibland skulle det vara bra att kunna stänga av och bara ta in lagomt mycket!

Vissa saker känns så otroligt overkliga. Man tror inte saker kan hända. Uppvaknandet då man inser att man haft fel känns som en smäll på käften. Att jag sedan har en kraftig bakfylla i kroppen hjälper ju inte till direkt.

Nu måste jag hem och försöka att sova i några timmar.

Fint citat från förra året:

"Men du är en sån person som jag skulle vara kär i om jag var hetero. Banne mig, är ju kär i dig ändå. Man går så bra ihop med dig!"

I testamentet ska det stå: Ditt liv är till för att leva på Och ära kan du aldrig få Och inte några pengar

Kravlade mig ur Hannahs säng klockan sex imorse. Jag hade sovit inne hos henne eftersom hon skulle ut på en liten resa idag och vi skulle inte träffas på 1,5 vecka ungefär. Fanny är också borta på en liten tripp och kvar är jag.

Det mesta blir väl inte som man tänkt sej Och ingen annan kan man skylla på och baken har man bakåt fast man vänt sej och knappast blir det nåt bättre

Bokade flygbiljetterna till Berlin igår, Linnea jag kommer den tionde. Samma flyg som Anja. Tänkte att jag kanske skulle meddela det. Jag var så exalterade då jag bokade biljetterna att jag darrade. Jag menar, det är inte varje dag man gör något som man aldrig tidigare har gjort i sitt liv. Tja.. visserligen åt jag även euroshoppers vaniljkex för första gången i mitt liv igår med.. men det känns som att det inte som att det riktigt kan klassas in nu.

Nu är den sköna sommaren här Med lust och fägring stor. Och bruna ben och tunna skor Och mesen som i holken bor Och dofta av hägg och kaffekask Och burken full av mask.

Och knappt har solen sjunkit ner Så börjar den gå opp. Och i fabriken är det stopp På skortsenspipans högsta topp Har sädesärlan byggt sitt bo Allt andas frid och ro

Fick ett litet kusinbarn idag. Min fina kusin Ia klämde ut en till flicka. Jag har ju förstått föreslagit att hon kan heta 'My' eftersom deras första dotter heter 'Julia'... Ja ni som inte hängde med... Jag heter ju då Julia My. Så var det sagt då.

Kom ska vi tycka om varandra Kom så får du kärligt kyssa mig Så som du plägar göra med dom andra När dom brukar hälsa på hos dig

För det är rent på tok vad männskan är snål Med att dela med sig utav sympati I denna värld som jagar amorösa mål Medans kärlekslösa skaror drar förbi

Come Another Night

Hey Julie.

I väntan på samtal kom ett litet självporträtt fram. That's me.

Oh Julie.

One day I wasn't drunk and the sun was shining straight I went blind and run my fingers on his face

Jag är lite rädd för mig själv. Tror att jag är rätt fånig. Eller kanske att jag var det. Jag tror att jag börja skärpa mig igen nu och åter kommit på rätt spår. Men grejen är att det skrämmer mig. Det där med förhållanden alltså: finnas där, vara trogen, vara bra, förstå, finnas där och må bra av det. Jag borde nog bli satt i ett rum, smått hjärntvättad med fakta som kan vara bra att veta! Lite tips på vägen bara. Egentligen förstår jag ju inte alls vad förhållande är bra för.. så många som det bara, poff, tar slut för. Så sitter de där, lite olyckligare än innan. Fantastiskt! Eller?

Vet inte hur jag ska lära mig det. Kommer jag någonsin klara det utan att klanta mig det första jag gör? Jag tror att det bästa är att hålla mig ifrån allt sådant för att inte såra någon och inte fylla mitt eget huvud med ångest och förvirring. Sånt lyckas jag med så bra på andra håll, varför tvinga på sig själv mer?

Julies tankar:

Här sitter jag med svidande ögon. Varit i Stockholm i några dagar och hälsat på min vän Carro. Sov gjorde jag inge vidare där, eftersom jag alltid hade några oroliga drömmar om något ensamt lämnat litet spädbarn som ingen tog hand om. Sedan var det massa mer som återkom som jag drömde varje natt. Jättejobbigt!

Har färgat håret svart igen och vaxat benen och känner mig som en ny människa. Försöker finna varje tillfälle att visa upp mina släta ben (dvs gå i kjol utan täckande strumpbyxor inget annat!) men självklart blev det lite svårare än jag trott.
Innan Fanny hade, så brutalt men framförallt skickligt, rivit av så gott som vartenda hårstrå på mina ben så var det varm brännande sol ute. Fantastiskt tyckte jag. Nu skulle även solljuset nå mina bleka ben, nu när allt hår var borta. Trodde jag ja! Som så direkt så gick solen i moln. Det satte igång att blåsa och fick varenda sommarflicka med släta bena att huttra. Tack för den!

Men skam den som ger sig! Mina strumpbyxor är nerpackade längst in i strumplådan, och fram ska de inte få komma förrän hösten igen! Man går ju inte igenom all den smärta om det inte skulle vara mödan värd!

Midsommar närmar sig och festplanerna håller på att ta form. Tanken är att de vänner som är kvar i Uppsala ska komma på en härlig fest! Jag har hämtat mig från lillebrors studentfest som jag fixade och är nu helt exalterad igen för att planera nästa. Meddelande skickas runt, listor görs, olika maträtter framtas och en stilla bön till vädergudarna kommer titt som tätt. Felet med mig är att om jag börjar att planera något händer det ofta att mina visioner blir lite högre än vad som går att uträtta och jag blir lite missnöjd till en början. Även om ingen annan ser något fel med det hela kan jag haka upp mig på små små detaljer.. men de glömmer man då , som nu, snapsarna tilltar. Midsommar blir nog kanon, fröken Linnea kommer ju även hem! Kläm på den ni!

Det senaste:

En bildlig uppdatering av vad som hänt på sistonde.

Maj månads citat:

"Klart jag vill ha nakenefterfest, men jag ska bara läsa bibeln först."

Hittade ett citat som jag skrivit upp ifrån den 25/5. Unge herr S som kläckte ur sig det, men vi drog oss hemmåt istället för att stanna kvar och klä av oss. He he.

90-tal oh 90-tal.

Sveriges nationaldag. Kungafamiljen vinkar åt folket, småbarn står med en pappersflagga i handen och viftar för fullt, gamlingarna tar sig ut i solen för att avnjuta kaffe och kaka och stra intill dem finns en flaggstång med flaggan högt hissad. Sveriges nationaldag, en dag jag inte riktigt förstått mig på. En helgdag visserligen, ledighet är alltid kul, men jag har ingen riktig koll på vad det är man ska göra av den dagen.

Jag började dagen med att smaska i mig lite smörgåstårta som blivit kvar från lillebrors student. Ut i solen och hoppa lite på studsmattan tillsammans med lillsyrran. Otroligt hur ung man kan känna sig bara för att man är hemma. Man springer omkring bakfota, smiter undan från disken, hoppar på studsmattan och blir sedan alltid lika häpen över hur otroligt tung ens kropp känns när man klivit ner från studsmattan. Man vet hur tung kroppen kommer att kännas, men ändå testar man att hoppa upp och ner på marken, som man nyss gjort på matta. Men nu tillskilnad från mattan där man flög upp i luften känns det nu som att man hålls fast vid marken och kommer inte högre upp än några centimetrar. Så skrattar man. Varje gång.

Sen grillning på kvällen hos pappa. Jag njöt så mycket att jag inte kunde vara tyst utan satt och "hummade" för mig själv. Kött, kött, kött!

Mos kom och hämtade mig vid tio tiden på kvällen. Vi hade en tradition att ta i tu med. Inte just för att det var nationaldagen, utanför att vi nu var hemma båda två. Den här gången tog vi med oss Kattis också. Dessvärre kanske hon inte uppskattade 'Norda-mixen' så som vi gör, eftersom hon inte hört den så mycket. Men med 'Norda-mixen' på hög volym åkte vi mott Flataklocken. Att åka till Sveriges geografiska mittpunkt är något vi brukar roa oss med. Och nu var det dags igen då!

När vår kära mix var slut, tog vi fram ett annat gammalt blandband. Vad sägs om denna blandning som vi sjung med med för fullt:

The Cardigans - My Favorite Game
Fatboy Slim - The Rockafeller Skank
E-Type - Angels Crying
NYCC - Fight For Your Right (to Party)
Markoolio - Sommar Och Sol
Magnus Uggla - Pom Pom
Prodigy - Smack My Bitch Up
Antiloop - Believe
Madonna - Frozen

Äkta senare 90-tals nostalgi.

Julia det lilla egot.

Så är lillasysters födelsedag och lillebrors student avklarade. Jag var så trött igårkväll att jag inte ens orkade lägga massa enegri för att fixa fram skjuss till oss. Ja, när man är hemma i obyggden kan man inte ta cykeln ner till stan. Inte ens bussen. Busstider är här nästintill ickeexisterande! Några tåg går under dagen, men chansen att något av de skulle passa in i ens planer är stört omöjligt.

Istället stannade Mos, Kattis och jag hemma. Fick tid för att bara umgås, vilket inte riktigt hanns med när de kom och hälsade på mig i Uppsala. Kvällen avslutades med Harry Potter, eftersom jag redan sett den några gånger kröp jag under bordet och somnade. Halv två när filmen var klar åkte Mos och Kattis hem och jag fick ta hand om en nu nästan panikslagen lillasyster. Inte tänkte jag på att sesnaste Harry Potter kunde upplevas som hemsk. Men nu var det tydligen så. Hon vägrade sova själv. Hon bönade och bad att jag skulle sova i hennes rum. Det var ett perfekt tillfälle om jag ville vara "den bästa storasystern", men nu var det de sista jag ville. Av någon konstig anledning, men jag kanske kan skylla på att jag var trött. Jag blev så galen på min rädda lillasyster att jag trodde att jag skulle bita hål i min läpp i ett försök att inte skrika. Det slutade med att hon fick ta med sig täcke och kudde och sova med mig på tredje våningen. Innan hon somnade snyftade hon att det här var den värsta födelsedagen i henne liv. Det högg till i mitt hjärta för jag vet ju verkligen hur det känns. Mitt dåliga samvete fanns på plats som en klump i min mage direkt, och jag försökte väl säga något tröstande, men hon snyftade bara till och somnade. Får väl kanske se till att göra denna dag lite bättre... Och eh, den börjar jag med att strunta i hennes ridtävling för att ligga ute och sola. Julia, schyssta syrran!

Den här dagen börjar lida mot sitt slut. Jag är så trött att jag nästan somnar här framför datorn. Det har varit fullt upp för min del från att jag vaknade och tills nu.

Sitter nu och lyssnar på underbara fröken Hyvönen och funderar om jag ska vaxa benen här nere där jag har min musik, eller om jag ska kravla mig upp till mitt lilla rum på tredje våningen där jag garanterat får lite tid för mig själv. Sällan har jag sett fram så mycket till av att slita av håret på mina ben, nu lockar det mer än det mesta.

Scar

Satt och tittade igenom bilderna som fanns på mammas dator. Såg till min stora förvåning att bilderna sedan jul och nyår (min sjukhusvistelse) fanns kvar. Tog och gjorde ett litet kollage av det. Sorry Lisa, hade ingen bild på dig, men det bör nämnas att du flitigt hälsade på mig!

Hoffmaestro - Desperado

Hemma nu på obyggden. Fullt upp med att planera inför lillebrors studentmottagning. Jag ringer runt "vad sa du att du skulle göra och ta med dig för mat?", jag gräver i kylskåpet och frysen hemma för att försöka få någon koll på vad som saknas och vad jag ska köpa imorgon, försöker planera in en stressad farmor utan att själv stressa upp mig, övertalar syskon om att de ska ta och fixa upp trädgården, håller koll ute för att se var jag ska kunna plocka de finaste blommorna till llillebror medan jag kämpar för att hålla ögonen öppna då jag inte sovit något på långt över dygn... bara för att jag valde att spendera den tiden med en viss herr S.

Jag går runt och muttrar över att jag inte ens hinner komma innanför dörren hemma innan mina kläder är täckta med katt och hund hår, samtidigt går jag och känner mig som en riktig storasyster då jag tar med mig småsyskonen till Pizzan i Stöde. Vi kommer hem och jag sätter mig för att blogga men innan sätter jag syrran på att göra sina läxor och låter lillebror sysla med sina hemliga msn-konversationer eftersom att han ska ladda hem skivor till mig imorgon.

Imorgon måste jag köpa vax till mina ben, jag klarar inte av mina håriga ben en dag till! Särskillt inte då det som idag är så otroligt hett, och där går jag omkring med tjocka strumpbyxor som täcker hela benet för att inte avskräcka min omgivning med mina ohyggliga ben. Eller egentligen är det väl bara mig och mitt eget hjärta jag skyddar. Hår är så äckligt! Hey, på mig i alla fall! vax nästa bitte! Får dra på salong nästa gång!