KAIZERS IKVÄLL!

Ikväll är det äntligen Kaizers på Debaser Medis. Stackars Hannah ligger hemma och är sjuk, så det blir bara brorsan, hans kompis och jag ikväll. Brorsan gick just iväg ner på stan, vilket är rätt skönt då jag äntligen får en chans att röja upp i detta råtthål. Har inte kunnat börja att städa förrän nu, för just då vi hade vaknat ringde min (nu fungerande mobil). Det var vår "bror" Jonas som nu tydligen bodde i Uppsala igen. Någon minut senare var Jonas yrvädret här och berättade om allt drama drama han har varit med om de senaste tio månaderna. Det han har gjort under några månader är tillräckligt med dramatik som skulle kunna täcke någon annans hela liv. Jag tror inte att han klarar av ett lugnt och något sansat liv!

Min mobil har ju inte fungerat på närmare en månad nu på grund av en obetald räkning. Och jag har börjat att vänja mig och gilla läget med att inte ha en fungerande mobil. Att kunna lämna den hemma och bestämma träffar med vänner på det gamla goda sättet: "Okej, vi träffas vid Åhlens klockan två!". För har jag inte en mobil så tvingas vännerna och omgivningen att ta hänsyn till detta och komma i tid. Annars är andra väldigt bra på att komma sent, något jag tycker är så respektlöst!

Men nu fungerar det alltså igen, och jag går direkt tillbaka till mitt gamla mönster då jag i tid och otid bevakar min mobil för att se om jag fått något nytt meddelande eller ett missat samtal. Det känns inte så roligt alls faktiskt! Jag menar, ni vet när man glömmer sin mobil hemma under en dag. Det är blandade känslor som blandas i ens kropp: lite ångest, stress och dylikt. Det slipper man ju då man inte har en mobil som funkar.
Självklart är det ibland otroligt jobbigt att inte ha en mobil. Men det är nästan så.. att det är jobbigare att ha en som funkar!