G U D så jag grät! Gråter fortfarande varje gång jag ser det avsnittet. Fyy!
fredag, februari 29, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Virgil: Where's my coke, where's Clarence, and when's he coming back?
Alabama: ...Fuck You.
"I love you Harry. You make me feel like a person."
Marion: [on the phone to Harry] Can you come today? Harry: Yeah, I'll come today. You just wait me alright. [pause] Marion, I'm really sorry Marion.
Julie who?
- Oh Julie.
- Göteborg - Världen, Sweden
- Den lata bohemen som drog till Urkult och insåg att nå bohemisk var jag då inte alls. Det gör inte så mycket, jag lever livet ändå!
4 kommentarer:
Buääääh! Fy fan, du är inte ensam om att gråta när du ser det här. Får en stor klump i magen och tårarna bara rinner och rinner. Pelleponken! :(
/// Moa
ojojoj... är alldeles mosig i ansiktet... vet du att det var första gången jag såg den (du vet säkert att kasetten som hannah och jag hade hemma tog slut precis vid krocken.. bzip bara.) men nu, äntligen, fick jag den sista pusselbiten.
tack, julia, det känns skönt med ett avslut!
Ja, fan va jobbigt det var! Hu! Men en jävla fantastisk serie! LOVE!
hej, jag håller med föregående talare. Jag har också sett oskars video utan sista scenen. Jag grät nu. Det är den bästa serien någonsin. ses snart piger! knus Maria
Skicka en kommentar