Bruce och jag vi är goda vänner, fastän lite olika..

Det är lika otroligt fint väder idag som det var igår. Jättevarmt ute och inte ett moln på himlen. Och vad ska jag göra? Jo jag ska ta mig ner till min svala hytt och sova några timmar. Alla planer jag hade för dagen får jag skjuta upp någon dag, och istället för att sola ska jag lindra den svidande känslan som jag har i mina ögon. Jag hade ju kunnat sola ute på deck idag igen, men det är inte längre en lockande tanke då jag brände mig sönder och samman igår. Jag tror fortfarande att somrarna är som förr då jag inte behövde smörja in mig med sololja utan bara inväntade min solbränna. Det funkar inte riktigt så längre har jag smärtsamt upptäckt. Fast jag får väl skylla mig själv. Satt ute i 2,5 timme på deck och njöt av solen och vinden som svalkade. Två och en halv timme utan skydd. Min hud smärtar otroligt idag.

Jag blir så trött!

Men jag ska nog träna efter att jag har sovit. Madde och jag tränade igår och jag kunde knappt slita blicken ifrån spegeln. Svetten bara rann på oss båda (fast nu struntade jag ju helt i Madde eftersom jag var så fascinerad av min egna svett). Jag har aldrig varit med om liknande. Känslan om att jag var bäst i världen fyllde hela min blekfeta (senare kräftröda) kropp. Det var nästan lite Bruce Willis från Die Hard filmerna.. Det var bara lite blod som saknades. Tja. Jag var ännu mer svettig än vad Brucan var.