Det är tydligen något med mig och serier som går innan jag ska gå ombord på båten för att jobba. Varje gång (liksom nu) jag är hemma hos Cricke och softar under mina lediga timmar, så ligger jag mestadels av tiden i hans sköna soffa och zappar på hans tv. Och varje gång, jag skämtar inte, är det något avsnitt av någon serie som gör att jag tillslut sitter och snyftar. Förra gånger var det ER då Dr. Mark Greene slutade på akuten på grund av hans tumör. Visserligen slår inget de snyftningarna de som blev när jag såg avsnittet där han för sista gången någonsin är med i. Då stor grät jag.
Men idag var det varken ER eller Greys Anatomy. Idag var det Tillbaka till Aidensfield. Ni vet. Den där "tant-serien" som går på förmiddagarna på tv4. Ja, det har gått så långt att jag faktiskt gillar den. Och idag, hände något jag aldrig trodde var möjligt Och som vanligt var det Nick Drake som fick stå för den känslosamma musiken. Jag tror i och för sig att de som skapat serien har två skivor att välja mellan när de ska lägga in musik i den serien. För varannan låt är JÄMT Nick Drake. Men idag.. passade det verkligen. Fan!
Så kan jag ju såklart inte låta bli att länka till denna bit ur ER. Som ni bara bör se om ni noga följt serien.
1 kommentar:
hej. jag har oxå kommit så långt att jag gillar aidensfield. mysig liten serie hehe
Skicka en kommentar