OH JULIE.

Blivit lite dålig med att uppdatera, så här kommer en kortfattad resumé:

Midsommar blev otroligt bra. Allt krångel som vi hade haft med att finna en bil vi kunde åka med upp löste sig i sista sekund med att min moster lät oss låna hennes bil. Vi packade bilen full med alkohol, väskor och Hannah, Linnea, Tova och Maria. Och jag då. Tove och jag turades om att köra eftersom vi är de enda med körkort. Det tog oss evigheter att komma fram då resan kantades av kisspauser och en lååång paus i Tönnebro där vi blev irriterade på alla fåglar som flockades när vi satt ute och försökte avnjuta vår mat.

Senare på kvällen anlände Babak till Sundsvall, så jag åkte och hämtade upp han och min lillebror.

Dagen efter kom även Angelica och hennes brorsa Per. Finbesök fick vi även av vår allas Mos och Maja. Under dagtid underhöll vi oss med luftgevär (Tova och Babaks favorit tror jag. Tove slog rekord på rekord. Vilken tjej!), kanoter, bad, hästar (Linneas och Marias favorit!) och min egen goding: fyrhjulingen. Kvällarna bestod av den fylla som hör till en midsommar.

På midsommardagen åkte vi först till Lisa och Hans där vi satte igång förfesten tillsammans med dem och deras vänner. När de åkte direkt till Viskansparken åkte vi andra hem till Mos där några satt inne och kollade på fotboll med Folke och Hannah och jag satt ute på balkongen med Annalena och lärde oss röka pipa. Allt var helt fantastiskt med klockan tickade iväg, och så var även vi tvungen att dra oss vidare till den omtalade Viskansparken. Och ALLA var verkligen där! Många jag avsiktligen inte låssades att se, många jag ville träffa och några jag knappt kände igen. Men liten håla som det nu var betyder att jag kände igen 99% av alla som var där. Men trots det hade jag en väldigt rolig kväll. Lite rädd vissa stunder, men överlag en väldigt bra kväll. Slutklämmen var bäst då Hannah ballade ur och trodde att alla var ute efter henne för att: "döda henne och sälja henne som älgfärss" för att använda hennes egna ord. Sedan låg vi i ett dike fullt av gräs medan vi väntade på att få åka hem och Hannah kunde inte sluta fråga efter var "Kolfen" befann sig. Jag kunde inte alls förstå vem hon menade. Vad jag visste hade vi inte träffat på någon vid det namnet. Efter några minuter kom det fram, att hon menade Annalena och Folke som hon menade. Vad hon riktigt ville dem kom jag aldrig fram till.