Vistelsen hemma...

...var över förväntan. Det var till och med en rolig utgång. I sundsvall!

Innan utgången var vi på studentmottagning och klunkade i oss gratis vin. Vi undrade om orsaken till att de nu detta år hade vinboxar ståendes långt borta ifrån vårt bord kunde ha något att göra med deras studentmottagning för två år sedan. Den mottagningen då Mos glatt langade vinflaskorna på bordet till sig och blev så där härligt högljutt full bland vår kompis släktingar. Kanske inte. Hur som helst stoppade det inte oss från att fylla på våra glas om och om igen. Sedan blev det förfest med plastchampagneglas i Kattis tomma lägenhet. Sigge och jag turades om att vara DJ, men de flesta glädjetjuten kom då min mp3 slungade fram Doktor Kosmos Blå Vita Flingor. Tre vinflaskor och tre Aqua Tini senare så bar det av ner på stan i taxi. Med en måttligt trevlig chaufför.

Lisa mötte oss i dörren. Grymt roligt att träffa henne. Min glädje över att träffa henne gjorde senare under kvällen att min sexuella läggning ifrågasattes: "Är den där tjejen helt straight elle´?!". Åter igen alltså. Jag lekte golddigger så pass att jag tog emot massa drinkar och cigg av Lisas sällskap. Jag tackade för allt och gick ner och dansade med kompisarna nere där Cam och Elin joinat. Men varje gång jag blev sugen på mer att dricka eller röka utnyttjade jag Lisas sällskaps generositet.

Det där med att känna igen människor som jag bara snackat med över internet visade sig en än gång vara en förmåga jag inte har. Förhoppningsvis såg jag inte lika förbannad ut som när Petter kom fram till mig första gången. Men varför komma fram när jag står och dansar? Då är det ju det som gäller. Nåja, det var ju kul.

Så stängde stället. Sigge och jag skulle hitta efterfest. och nog hittade vi några, men var fanns alkoholen? Inte på något av ställena. Då gav vi upp och började leta efter en svarttaxi som vi kunde ta till Kattis lägenhet där ett varsitt liggunderlag väntade. Svarttaxi ser man ju överallt i Uppsala. Klart att de fanns i Sundsvall också. Eller? Efter att ha gått runt och letat ett tag gav vi upp och började gå.

Innan vi drog var det någon som förtroligt viskade till mig att de skulle gifta sig i sommar. Herregud! de små liven. Jag viste inte ens att de var förlovade! Men sedan hur pass seriöst det är när man viskar sånt på fyllan till någon man inte träffat på ett år.. är ju en annan sak.

Så.. Det var bra. Riktigt kul. Jag trodde inte att man kunde ha det i Sundsvall, men att slippa se någon man känner igen gör tydligen mycket. Massor!


Nu ska jag hem till Uppsala. Om en timme går bussen in till stan. Det ska bli otroligt skönt att komma tillbaka. Kära Uppsala.