Fagra vänner på Stocken!

I tisdagas var det Snerkan som gällde. Vi drog dit med våra rödvinsläppar efter att full-Julia tappat en av sina älskade ringer. Blir alltid lika jobbigt då jag tror att jag tappat en ring, eller faktiskt lyckas med det. Hannah sa bestämt till mig att gaska upp mig och inte låta det förstöra kvällen. Det var bara att lyda och kvällen blev finfin.

Men hur konstigt detta nu kan låta så hade jag nog ännu roligare igår. Torsdag betyder alltså Sthlms. Eller ja: Stocken. Jag har ju som sagt en hel del emot det stället. Det skrämmer mig. På riktigt! Känns som att precis alla där blickar snett på en och bara väntar på att få trycka ner en. Men, lösningen är ju enkel då man ska se till att låta alla alkoholhaltiga dycker flöda och vara omgiven av sina bedårande vänner. Ja, som igår då. Efter att ha stått och köat i över en halvtimme bara för att få komma in (HELT OTROLIGT!) så kom vi in. Eftersom vi hade fattat tycke för det här med att köa frågade vi oss själva var man nu kunde tänkas finna en ny kö. Svaret kom ganska snabbt: tjejtoan och baren. dit begav vi oss. Vi omringades av knuffande, skrikande brats som inte hade en sekund övers till att ursäkta sig då de slagit sin armbåge med otrolig kraft i min mage. Eller slagit till mig med en ölflaska på mitt vänstra ögonbryn. Jag har redan ett ärr som går igenom det ögonbrynet, ett till vore ju lite onödigt!
Då Linnea lämnat oss i kön (efter att ha stått där i närmare en timme) så var det bara Hannah och jag där tills Naima anslöt sig till oss. Vi förde stegen mot dansgolvet. Det tog inte lång tid innan en till person anslöt sig till vår lilla grupp. En liten fager gay-man hoppade in och dansade loss med oss. Om jag någonsin har sagt att jag kör gärnet på dansgolvet, så var det ingenting jämfört med honom! han var överallt, för att sedan plötsligt vara försvunnen bara för att några minuter senare komma framdansande igen. Sicken kille!
Klockan gick och fler och fler vi kände droppade in. Snacka lite här, dansa lite där. Svimma nästan då Uppsalas fagraste man befanna sig där! Oh. Varför är det bara Freddy och jag som är så betuttad i honom? Varför ser ingen det vi ser? (Eller Elin, du fattade väl också hur snygg han är?) Men så började det dra ihop sig till att Stocken skulle stänga och vi köade lite till för att få ut våra jackor. Jag kan tydligen inte det här med att stå i kö! I alla fall inte där! Blä!
Abraham, Niklas, Hannah och jag (Naima drog iväg utan väska och skulle hämta sin cykel. Mer såg vi inte av henne förren vi kom hem) drog vidare till Snerkan där jag fick höra att jag var så klassiskt vacker gång på gång att jag till slut tyckte att det blev lite jobbigt. Då gick jag och letade reda på små vänner att gömma mig bakom.

Det var en väldigt lyckad kväll! Kul att träffa alla grabbarna igen.

Sedan hur det blev med helröret vi skulle beställa? Vi skippade det. Stocken ger oss rysningar så att det räcker ändå!