...och snäll emot den som av fylla är sjuk och än är det långt till kliniken.

Nu har jag just köpt en dyr resa hem till Uppsala. Jag är bakis och skakis efter en väldigt lyckad kväll! Förfest med singstar (som jag såklart vann! Hannah mins du hur jag utklassade dig en gång ;) ) utgång på ett ställe jag själv aldrig skulle satt min fot på, massa öl och drinkar (jag kommer att dö när jag tar en koll på mitt baksaldo!!!) mycket dans, lite stöldgods, fyllekäk och sedan efterfest på Chalmers. Påvägen hem såg jag ingen ende på allt gående och kastade mig på en taxi för att åka hem. Taxibilar är nog de bästa utav bilar!

Försökte att feströka men det var inte så lyckat. Konstigt att jag inte ens gillar att röka vvid sånna festligheter Men jo jag vet: samtidigt väldigt bra!

Nu ska jag försöka att packa. Mest vill jag sova eller käka en till pizza. Jag har ju som sagt en pizza runt hörnet.

Hähä.

Partej

Springer mellan datorn och toaletten där jag håller på att göra mig iordning för kvällens festligheter med jobbarkompisarna! Imorgon drar jag till Uppsala där ännu mer fest väntas! Tjoohoo!

The Soundtrack Of My Life:

Många av låtarna jag la in på min mp3 inför vår road trip har jag tagit bort. Det var gamla, roliga, barnsliga, fartfyllda låtar vi älskar (eller en gång hade älskat)och som vi kunde sjunga med till. Men nu är som sagt de flesta borta, men jag kunde inte ta bort denna! Så jag dansade mig svettig till den när den kom. Det spelade ingen roll var jag befann mig, jag var alltid lika svettig när låten var slut!

Melody Club - Palace Station

hitta.nu

pizzerior + göteborg

Nu är min pizza klar om 15 min. Hittade en runt hörnet. Ibland älskar jag att vara "vuxen" och helt få bestämma hur jag vill ha och få min mat!

Men strunt i pengarna och strunt i skatten, jag äter gammalt brö och dricker vatten...

Denna månad kommer jag att lägga 10 000-11 000 kr på skulder och räkningar. Pengar som jag hade kunnat resa för, köpt en bra dator, sparat eller gjort något helt annat för.

Någon som vågar sig på och gissa känslan i mig?

Lost at sea baby it's you and me..

Klockan är snart halv åtta denna söndagsmorgon och jag har nyss blivit bortplockad från frukosten där jag jobbade för att det hade blivit ett missförstånd mellan cheferna. Det var nämligen så att jag skulle inte alls jobba från klockan sex på morgonen som det stod på det nyuppsatta schemat, utan jag hade kunnat legat och sovit nu. Men jag är inte bitter!

Det abrupta beslutet om att sluta röka går fortfarande väldigt bra. Alla som någonsin har försökt att sluta röka men misslyckats skulle kunna döda för att vara jag just nu. Allt går som på räls. Nu. Vi får se hur det blir när jag sitter med en öl i handen. Fast det vore ju coolt att inte ens röka då, men där ska jag inte lova något. Kanske blir en eller två. Eller ja, ingen alls. Jag får återkomma på torsdag med en rapport om hur det gick på onsdagen då vi ska ut.
Min taktik om att jobba hårt med att äta upp de goda kexen som fanns här i mässen istället för att röka gick hyfsat bra. Jag kan i alla fall säga att alla de chokladkexen är nu slut, och det finns inte ens ett till på hela båten. Då var jag nöjd. Då kunde jag inte äta fler av dem. Nöjd och glad satt jag då i mässen och sörplade på en kopp té. Så händer det som inte får hända: jag får massa godis. Jag är en av dem som verkligen inte kan ta en godis för att sedan lägga undan påsen och låta den ligga där i någon dag (eller någon vecka) utan att röra den igen. Så igår somnade jag i godis-koma. Idag försöker jag att göra mitt bästa för att kurera min hals så att jag ska kunna träna För detta levnadssätt fröken Ödmark är ohållbart!

Ett av de bästa citaten under resans gång var då timmermannen berättade om sin funderingar kring en av dagarnas lunch:

""Damsko" förstod man ju inte mycket av. Sedan såg jag att jag hade sett fel och att det hette "Doppsko", men det gjorde ju mig inte mycket klokare..."

Vi fick en väldig konstig rätt som hette doppsko. En rätt som påminner mig om berättelsen om när Linnea kastade iväg sin sko ut i vattnet för att jaga bort några änder. Men det är ju en helt annan historia...

Rökare luktar inte speciellt gott...

Men det visste ni redan kanske?

Bättre sent än aldrig: nu känner jag det med! Femte dagen utan en cigg nu!

The Soundtrack Of My Life:

Två goda ting utgör heltklart något helt fantastiskt, eller vad säger ni?

DeVotchKa - Venus in Furs

DeVotchKa är SÅ Julia!

Ingenting är som det va, ärligt vad har jag kvar nu? Ingen ny prick på din hals, ingenting ingenting alls

Jag har ju planer på att sluta röka, och det verkar gå bra. Detta är tredje dagen som jag inte röker. Jag trodde att det skulle bli helt otroligt svårt att inte röka när jag kom ombord på båten. Här röker nämnligen nästan alla. Folk som inte ens röker på land lämnar knappt rökrummet här. Men det har för min del gått förvånandsvärt bra. Istället har jag dock upptäckt några kex på "gottehyllan" i mässen. Som tur är finns det inte många kvar med chokladfyllning, så när det sista chokladkexet är tagit kan de behålla sina äckliga kex med vanilje eller citron smak!

Jag går fortfarande runt och sjunger på Maggios 'Stopp' låt. Typiskt att den ska vara bra! Egentligen hade jag velat ha ett par högtalare till min mp3 så att jag hade kunnat poppa rejällt i min hytt.. Nu blir det bara kass "norsk-karaoke" för min del. OCh det låter ju inte så ljuvligt. Alls.

Inga bekymmer så långt ögat kan nå. Ovant!

Det känns lite konstigt att inte ha några saker längre som hänger över mig. Är det så här lättnad känns?

En jobbarkompis som visste hur dåligt jag hade mått undrade hur allt stod till. Jag svarade att allt var löst och att jag mådde jättebra.

"Så du har hittat en lägenhet nu?"

Undrade hon då. Jag tittade lite frågande på henne. Det hade jag inte ens tänkt på. Det är verkligen inte ett problem för mig just nu. Jag har inte hunnit varit på samma plats i mer än två dagar den senaste tiden, så vad ska jag med en lägenhet till? Skönt att vandra runt hos vänner som erbjuder husrum. Jag kan erbjuda mat. Jag är faktiskt en hejare på att laga mat!

Sedan har jag fått bra långt hår nu, och jag vet inte vad jag ska göra med det! Jag vet inte hur man får till det! Tidigare har jag ju haft mitt korta/halvlånga burr som jag har kunnat bemästra ibland otroligt bra, men nu står jag här helt utan idéer Tanken är ju att jag ska spara ut det lite längre så att jag verkligen ska kunna slänga med det, men just den här längden är bara jobbig. Försöka minnas hur jag skötte det förr då jag hade den här längden eller längre är ingen vidare idé. Jag såg nämligen ut som en burrig hårdrockare då. Det var inte fint någonstans.

Konstigt det är; att mitt hår just nu är mitt största problem. Det, eller den ständiga fråga vad jag ska fylla min mp3 med för musik.

Konstigt men väldigt lättande!

Jag ska sluta röka nu. Eller kanske fortsätta feströka ett tag, men jag tror inte ens det. Jag har liksom bara lessnat nu. Det var roligare förr då nästan alla rökte och det var en social sak, som Hannah så fint sa det. Nu är det bara jobbigt.
Sedan är det så många på båten som har sagt att jag inte ser ut som en rökare, och det är ju gärna något som jag vill fortsätta att höra. För ärligt tarlat är det inte så roligt att höra att man ser ut som en rökar, då rökare ofta ser lite sämre ut! Ha!
Jag har ju även tagit tag i massa jobbiga saker, så nu behöver jag inte sitta ute på någon trappa och röka medan jag grubblar över allt de. Ny tid. Min tid.

Jag haver slösat bort mitt enda liv på snus och knulla och travet och spriten har jag haft som tidsfördriv. Och ont i skalln fick jag av’et.

(tyvärr låg pixbox nere så den enda bilden jag fann var en på sunk-julia)

Jag är ju för närvarande bostadslös och har ingen större kolla på hur mycket jag kommer att få jobba framöver, men det känns ändå helt okej för mig. Mycket beror nog på att jag spenderade gårdagen och några timmar nu på morgonen med att ta i tu med sådant som har gjort att jag vaknat vissa nätter med ångest. Från och med nu ska inget kunna kväva min sömn!

Vagabond:

En vagabond är en vandrande människa, ungefär synonymt med luffare.

Bohem:

Bohem (från franskan) (eg. person från Böhmen eller zigenare) är en person, som lever ett oregelbundet och sorglöst liv. En bohem är sorglös, tar dagen som den kommer, far dit vinden bär, är ansvarslös och önskar ha det så. Bohem har inget med utseendet att göra, det är ett beteendemönster. Ursprungligen kommer ordet bohem från 1800-talet. Det var de konstnärer som började bryta sig loss från dåtidens strikta och religiösa mönster, som gick under namnet bohemer. De satte konsten och uttrycksformen före allt annat.

"En bohem är en person som ser hyran som en oförutsedd utgift"

"En bohem är en person som diskar innan han äter"

En som jag tror ville vara lite ut av en luffare var Allan Edwall. Och här är jag.. lite som en tilltuffsad luffare med en liten röd väska i släptåg. Så egentligen kan man väl säga att fine Allan och jag är.. ja.. lite åt själsfrände hållet?

Hehe, eller?

"Ghandi är ju inget land eller!"

Det blev en veckas road trip. Mos, Kattis och jag puttrade runt i bilen i södra Sverige. Vi hade jätteroligt påvägen och de låtar som var mest spelade var Veronica Maggios 'Stopp' och jonas Gardells 'Aldrig ska jag sluta älska dig'. Jag antar att jag skriver mer om det hela närj ag får korten från Mos och Kattis.

Trotts att jag fortsätter att förneka en viss ung herres död så...

...kan jag inte låta bli att tycka att det var en väldigt fin gest av Colin Farrell, Johnny Depp och Jude Law. Ni kan läsa här.

Veronica Maggio - Stopp

Det är jobbigt att behöva ändra åsikt.

Jag har ALDRIG gillat Veronica Maggio.

Så kom ´Måndagsbarn´ och jag föll helt för den. Nu har ´Stopp´spelats mest på Kattis, Mos och min road trip. Den sopar mattan med´'Måndagsbarn'.

Denna är grym!

Trotts att det är unga fröken Maggio som gjort den.

Prutt-känslor

Först ska jag bara berätta att Emmaboda var grymt! Jag hade jätteroligt, träffade jättehärliga personer och är evigt tacksam över att Kristoffer (som förövrigt fick höra: "Åh, är det "Abraham & Kristoffer"-Kristoffer!?") och Emilie bjöd med mig!

Nu är jag återigen till sjöss där livet har sin stilla gång, bara att jag är sjuk och väldigt lättrörd beroende på att jag har en hel del att ta i tu med. Jobbiga saker som jag väljer att ignorera tills att jag får svårt att andas. Som vanligt alltså.
Jag är tjejen som är härskaren över att hålla sig sysselsatt bara för att inte hinna stanna upp och börja ta i tu med alla saker som samlas på hög för mig. Hög eller ett berg, same same.

Igår brast min lilla känslovägg två gånger. Den första gången var efter bara några få vakna timmar. Satt på min rast och läste ett mail från Cricke, och då började tåratrna att strömma ner för mina kinder. Så när det blev dags att svara på mailet satt jag och snörvlade, torkade tårar och skrattade hopplöst för mig själv. Sedan var det bara in på toaletten och försöka göra det bästa av situationen och bara sedan hoppas på att inte hela mitt ansikte skulle svälla upp!

Andra gången var på min långa rast vid ett tiden då jag själv begav mig ut i regnet i Kiel för att köpa medicin. Jag slog av och på min mobil som jag har haft en vana att göra nu denna månad, då jag levt i exil då min mobil inte ha fungerat. Det är ju alltid värt att testa. Någon gång kanske mobilen faktiskt funkar efter att jag pånytt satt på den. Men sådan tur har jag inte haft.
Den här gången slogs faktiskt mobilen på, och några gamla (?) medelanden ramlade in i min inkorg. Det första jag gjorde då var att ringa min mamma. För jag har nog aldrig haft en sådan hemlängtan som nu. Något jag i och för sig brukar få när saker gå på tok i mitt liv. Sedan hade ju min kära mor ringt till Lina två gånger och bett Lina säga till mig att försöka ringa henne.
Det tog inte många sekunder in i samtalet innan jag började gråta:

"- Hur mår du Julia?
- Inge bra.
- Vad är det då som inte går bra?
- Massor. Men vi får tala om något annat nu, för annars kommer jag bara att börja gråta."

Men det var försent! Där gick fröken Julie på stora köpgatan i Kiel och grät och skrattade om vartannat. Jag var väldigt tacksam över regnet som kunde kyla ner mitt ansikte och samtidigt dölja alla tårar någorlunda bra.

Min mamma är den bästa. Hon sa massor av bra saker, och jag mådde lite bättre när vi hade avslutat samtalet och jag fick snörvlande fråga efter bästa tänkbara medicinen av en tant som så klart inte kunde engelska. Typiskt tyskar. Jag blir så trött!

Senare på kvällen fick jag ett mess av min mamma:

"Don´t worry be happy! Jag älskar dig lillgumman! Mamma"

Enkelt litet mess som gjorde mig helt gråtfärdig igen. Jag tror jag har övertagit mamma eller farmors roll som brukar bli blöt i ögonen så fort man gjort något snällt till dem.

Åherregud! Nu tar jag ett break från alla känslor!

Okej?