S N E R K A N

Linnea och Anja

Freddy och Lisa

Abraham och Naima

Snerkan is the shit!

"Vi tänkte att ni kanske var törstiga."

När jag var ut med Freddy och Lisa i fredags blev vi bjudna på champange. Det var hel och hållet Freddys förtjänst då en av alla killar fallit för henne. Det är alltid lika roligt att gå ut med henne, då man får höra alla kassa raggningsförsök. Men killar som denne, som kommer med sin kompis och fem glas gillar vi. Även om champange verkligen känns för fint för mig. När de kom satt jag och drack ur mitt ölglas och kände mig på en gång väldigt okvinnlig. Jag försökte då inta nån roll som fin flicka när jag fått champangeglaset i min hand. Det funkade nog inte riktigt, för det var en annan roll jag var tvungen att bära upp. Rollen som den "roliga kompisen". Alltså, min uppgift är då att fylla ut tystnaden som kan bli pinsam mellan min vän och killen. Det är ju bara det, att om ens vän inte riktigt är intresserad av denna pojk blir det ett tufft jobb för mig. Jag klarar inte av någon pinsam tystnad. Så jag skämtade på med alla. Pratade lite musik. Jo, försäkrade honom att Freddy var singel. Nej, singel. Inte förlovad. Kom in på Riket. Älskade Riket. Både Freddys "ragg" och jag blev förvånad över att hitta någon som kunde citera denna underbara serie. Han blev min favorit. Jag röstade på honom. Tyvärr var Freddy inte lika intresserad, så vi fick gå in på toa och gömma oss där tills de två grabbarna gått sin väg.

Sedan såg vi grabben "Snygg som få". Både Freddy och jag blev alldeles mållös och kunde inte komma på senare vad han hette hur mycket vi än försökte. Vi hade båda varit lika fokuserade med att så fram våra egna namn rätt när vi presenterade oss för honom. Efter att ha sett honom vill man bara att alla killar ska ha blommiga skärp. Gud så snyggt det var!

I Am A Mother Fucker. Are You A Mother Fucker Too?

Röja loss på en kareokebar låter ju inte direkt som mig, det kan jag ju hålla med om. Men vad ska man göra då så få ställen har öppet en torsdagskväll? Huvudsaken var ju att de serverade öl och att det fanns musik.

Sadaf och jag hånglade loss så klart, höll på att stöta in i han som sjung. Jag undrar vad de tänkte om oss egentligen. Jag hade himmlat med ögonen och bara hatat sånna brudar som oss. Eller så hade jag älskat oss. Hata eller älska. Med oss kan man inte göra något annat!
När vi var på väg att dra sen upptäckte vi att det fanns ju en våning till. Upp och dansa! Ful dansa och driv med alla. Ibland är det bara det bästa som finns.


Ah! Kan ju inte skriva om gårdagen utan att nämna Billy. "Tjäna tjäjär". Undra om han verklige hette Billy. Så fult. Han och hans kompisar gick till ljudet av vårat gapskratt.

The Soundtrack Of My Life:

Client - Tuesday Night

Kitty & The K

Kitty Jutbring

Jag gillar Kitty. Hon gör sig fruktansvärt bra på radio. Tydligen också i bandet Kitty & The K. Jag upptäckte just att det var ju hon som sjung den där låten jag bara föll för. Vilken låt? Jo I Am A MF. Det var som fan. Kitty & The K kommer att läggas in på min mp3 nu ikväll. De känns genast som ett måste. Den stora frågan är varför jag inte kollade upp detta tidigare! Shame on me!

Ragga på krogen

"som vuxenkinderägg fast utan chokladen"

Sadaf på tal om att ragga på krogen och vakna upp på morgonen och se vem man ligger brevid.

Nytt jobb

De ringde från jobbet för några timmar sedan. På min lediga dag. underade om jag hade något emot att jobba natt på ett nytt ställe. Nya brukare. Jag tackade ja, och då sa hon ifrån jobbet att jag kunde ju få vara ledig på fredagen. "Så jag fick vara ledig något." Oh. tack. Vad är chansen att de skulle välja just fredagen att ge mig ledigt? De måste verkligen gilla mig. Ett tag funderade jag på att säga att jag inte behövde vara ledig alls, men det kan vara skönt att inte jobba en hel vecka. Fast samtidigt. Att missa ett pass betyder ju att det är många hundralappar som jag INTE då kan betala tillbaka på min jätteskuld. Så jag ringer nog och säger att jag kan jobba. Eller.. Så tar jag en kväll på Snerkan istället! Hell yeah!

En sån där jävla lista!

1. Jag svär väldigt ofta.
2. Jag gillar mina tår för att de ser små ut.
3. Jag hade inte blivit utslängd från någon krog för att jag var för full innan jag flyttade till Uppsala.
4. Jag kommer rösta blankt i riksdagsvalet.
5. Jag kan börja gilla grabbar bara på grund av deras kläder.
6. Jag är mer ytlig än jag någonsin anat.
7. Jag skrattar högt till serier i tidningar.
8. Jag är dålig på att borsta tänderna två gånger varje dag.
9. Jag har en gång gått ner över 30 kg på lite mer än ett halv år.
10. Jag har varit ett galet BSB-fan
11. Jag har mer än en gång "lånat" pengar ur kökskassan i min gamla korridor.
12. Jag tror inte på någon gud.
13. Jag är varken döpt eller konfirmerad.
14. Jag tror inte på giftermål.
15. Jag kommer aldrig att flytta hem igen.
16. Jag har idag fortfarande träningsverk efter sexet.
17. Jag ljuger ganska bra men gör det väldigt sällan.
18. Jag kör alltid bil för fort.
19. Jag kan inte laga mat.
20. Jag älskar att dryga mig med idiotbrudar som inte fattar att jag gör narr av dem.
21. Jag fick den här idén av Silverfisken.
22. Jag kan inte göra något utan musik omkring mig.
23. Jag älskar åska och blixtrar.
24. Jag är medvetet elak mot några gamla vänner. Förlåt.
25. Jag tänder på speciella tummar och händer hos killar.
26. Jag gillar inte när vänner säger åt mig att lugna ner mig, då jag varit för lugn i hela mitt liv.
27. Jag har aldrig varit på någon riktig festival, och tycker att det är pinsamt att erkänna.
28. Jag får ofta frågor om jag är utländsk.
29. Jag kommer aldrig att anse att de problem jag har är värda att nämna då det finns så många andra som har det så mycket värre.
30. Jag kommer att testa någon drog innan jag dör.
31. Jag vill flytta ifrån Sverige om inte allt för länge.
32. Jag är livrädd för förhållanden.
33. Jag gillar att prata musik.
34. Jag dömer folk otroligt mycket efter deras musiksmak.
35. Jag älskar stuprör och hängslen på killar.
36. Jag har otroligt svårt att ge personer en andra chans.
37. Jag är långsint.
38. Jag har haft sex med killar.
39. Jag har haft sex med tjejer.
40. Jag har svårt för artister/grupper som helt plötsligt blir jättestora.
41. Jag hatar Sanna Bråding!
41. Jag kollar in tjejers ögonbryn hela tiden. Jag är besatt, och har otroligt svårt att tala med någon som har (vad jag anser) fula ögonbryn.
42. Jag och mina kompisar snackar mest sex, och vi funderar på att skaffa oss någon sorts hobby istället.
43. Jag tror inte längre att 30 = Döden.
44. Jag mår för bra nu för att kunna skriva dikter.
45. Jag kan inte använda min mobil nu för att ringa eller skicka mess, då jag har en obetald räkning.
46. Jag har nyligen upptäckt att techno är sjuktroligt att dansa till.
47. Jag har inget tålamod.
48. Jag gick varje vecka, för ett år sedan, till en blivande psykolog där vi talade om förhållanden.
49. Jag hatar inte barn. Hela tiden.
50. Jag köpte nyligen min första klänning.
51. Jag hade aldrig kjol för ett år sedan. Nu använder jag bara kjol nästan.
52. Jag lyssnar nu på underbara Thom York nu.
53. Jag har fått en hel klass att frysa ut en tjej i den klassen.
54. Jag har gått med på att gå ut och fika med en kille bara för att jag var pank och hungrig, och han hade lovat att bjuda.
55. Jag vill testa på allt innan jag dör.
56. Jag får då och då frågan om jag är gay/bi. Svaret förblir ”nej”.
57. Jag kan göra rökringar.
58. Jag får lätt skuldkänslor.
59. Jag gillar att bli kallad Julie, men hatar att bli kallad Jullan!
60. Jag gillar mitt födelsemärke som jag har under min läpp, för många tar fel på det och tror att det är en piercing.
61. Jag vill tatuera in Libra på min underarm närmare handleden.
62. Jag känner mig naken om jag är ute utan mina solglasögon.
63. Jag känner mig obekväm om jag är ute och inte har musik i öronen.
64. Jag har smått torgskräck.
65. Jag har fobi mot torr hud.
66. Jag har kört bil sedan jag var 14 år.
67. Jag älskar kött.
68. Jag har otroligt svårt för att bestämma mig.
69. Jag försökte cykla hem i fyllan i vintras och ramlade. Min nacke blev fuckad och det kostade närmare 2000 kr att få någon ordning på den.
70. Jag hatar att vara själv.
71. Jag har ett ca två centimeters långt ärr genom mitt vänstra ögongryn som bäst syns när jag rynkar ihop pannan.
72. Jag fick senast idag höra att en gammal kompis inte längre känner igen mig.
73. Jag har en liten egen dialekt, och många har svårt att höra var jag kommer ifrån.
74. Jag har nog ätit sex sju nävar hallon idag.
75. Jag gillar egentligen inte ens hallon, men det är något speciellt med att plocka dem från buskarna här i Norby.
76. Jag och Carro hade silverfiskar i vår första lägenhet i Stockholm.
77. Jag har blivit kategoriserad i sju olika psykopat-fack av min kära vän som ska plugga till psykolog. Tack.
78. Jag får prestationsångest av att läsa andras 100-listor.
79. Jag gömde mig för min hyresvärd när jag hyrde min första lägenhet så att jag slapp skriva kontrakt på den. Bodde bara där en månad.
80. Jag har sagt upp mig från ett jobb.
81. Jag spenderade mesta tiden att sola med snobbar när jag bodde på kungsholmen.
82. Jag älskar att upptäcka ny musik och sprida den till mina vänner.
83. Jag tycker att det börjar bli riktigt svårt nu att hitta på saker.
84. Jag röker.
85. Jag dricker.
86. Jag snusar (sällan dock).
87. Jag hatar att åka hem, för att jag hatar min hemstad. Staden där inget händer.
88. Jag är livrädd för att åka med hästfinka efter bilen på vintern.
89. Jag är glad att jag träffade morfar när han var på sitt vanliga skojfriska humör den sista gången han var vaken innan han dog.
90. Jag blir riktigt panikslagen av att bli jagad på tv-spel eller i verklighet.
91. Jag vill skriva en bok.
92. Jag var med om en av mina sjukaste och roligaste upplevelser på midsommar i år.
93. Jag skämtade om självmord förra midsommaren. Det blev knäppttyst kring bordet, det var bara min kompis och jag som fnissade. Suck.
94. Jag är fruktansvärt oekonomisk och kan inte hantera räkningar.
95. Jag har svårt för att lyssna på musik då tjejer sjunger. Finns få undantag.
96. Jag kan inte ragga.
97. Jag kan inte dansa, men tycker det är jättekul så jag gör det ändå!
98. Jag mådde psykiskt dåligt om jag inte plattade mitt hår förut. Nu hatar jag mitt hår om det är rakt. Ju större desto bättre.
99. Jag har åktomkring på ett lastfartyg i två veckor.
100. Jag återkommer med en sån här lista om några år då jag hunnit med att göra något!

Bleka brunetter

Hittade en bild ifrån en fest i vintras. Det var MEEEEEEW-kvällen i sthlm.

Det där med tjejer och hästar!

Linnea: Hannah längtar efter sin tyska hingst och jag vill ha hem min svenska ponny!
Anja: Jag var ju tillsammans med en dalahäst.

Suck. Hästtjejer!

Hehe.

Ja tack! Nykär!

Jag är kär. Vsserligen har det funnits något där innan också, men nu ikväll slog det till ordentligt. Bara att fine herr Gael Garcia Bernal varit med i en film som heter "Dreaming of Julia" säger väl ändå allt. Ja, ajöss till singellivet. nu är jag riktigt upptagen! Hell yeah!

La Mala educacíon:

Med Gael Garcia Bernal

Och: Fele Martínez

Gael Garcia Bernal som Zahara i samma film.

Så en sista bild.. Sedan ger jag mig.... För ett tag!

The Soundtrack Of My Life:

OK Go - A Million Ways To Be Crule

Förslag till "kära" P3

P3 har sjunkigt i klass. Jag slutade nästan lyssna helt då Morgonpasset blev så fruktansvärt dåligt! Då underbara Peter Erixon med sin kassa engelska slutade försvann en viss glöd.

PETER! KOM TILLBAKA!

Okej, jag övergav inte P3 helt. Kvar fanns fortfarande Hej Domstol!, Musikjournalen och Christer. Men det program (Morgonpasset) som tidigare varit mitt favoritprogram gav mig nu kväljningar. Fy fan.
Så idag gick jag med radion i lurarna på väg till bussen. Så plötsligt stannade jag till. Vänta här nu! Den där rösten. De där skämten. Killen med den underbara dialekten. Visserligen nån tråkig brud, men kille kände jag igen. Då slog det mig! Det var ju Jesper Rönndahl. Jesper från Hej Domstol! Shit, nu kan det faktiskt vara värt att lyssna på Morgonpasset igen. Dock bara på helgerna, men men, alltid något. Melinda Wrede kan de ju byta ut mot någon mer passande. Jag kan ju ge ett förslag direkt: Elin. Hon och Jesper skulle vara perfekta!

P3! Ge fröken Elin jobbet, och kicka ut jävla Wrede!!!

R I G E T

Ernst-Hugo Järegård som Stig Helmer

"Jag har vid upprepade tillfällen - först i normalt, och därefter i kraftigt forcerat tonläge - skrikit åt fru Drusse: Håll er i säng för helvete! Tydligen har fru Drusse inte hört detta, och därför säger jag: skicka kärringen till audiologen! Hon är ju för fan stendöv!"

"Här - Danmark, utskitet av kalk och vatten. Där - Sverige, hugget i granit. Danskdjävlar!"

Alla kassa nyttiga försök

Alla dessa försök till att vara nyttig.

Ja, jag skulle vara duktig och göra någolunda bra mat till lunch. kollade runt lite i min mosters kylskåp och hittade några potaisar. "Potatis är bra" tänkte jag och satte igång och koka dem. Sedan var det ju det att man skulle ha något till. Ärtor hade jag redan sett att det fanns i frysen. Hittade även bladspenat som jag glatt stoppaden in i micron i ett vatten bad. "Detta går ju hur lätt som helst! Snart kan jag se på Du Är Vad Du Äter!" tänkte jag belåtet. Till potatisen kände jag att jag behövde något köttliknande. Hittade en burk makriller i tomatsås. Den fick duga så jag värmade den.

Resultatet blev:
Tre små hårda (inte färdigkokta) potatisar med lite varm makrillsås över. (Finns garanterat bättre blandningar) Till det serverades det geggeig, seg bladspenat och översaltade ärtor.

Jag och mat går bara inte ihop...

När jag rotade i frysen hittade jag lussebullar. Jag tog fram en. Den var sjuktgod. God och garanterat inte nyttig på en bit. Men god.

Ett minne blott av Vita Pilen

Hittade en bild på Moa och mig när vi kör Vita Pilen när jag rensade datorn.

Den är snygg och borde läggas upp.

Lev på era fuckers!

Mitt liv har verkligen bara börjat. Det känns. Och det känns underbart!

Allt detta blir så påtagligt ibland. Som nu ikväll. Hell yeah! Jag har så sjuk mycket saker kvar att göra och så många ställen kvar på som jag ska bo på.

Det där med att bo på ett och samma ställe hur länge som helst.. i denna ålder… funkar inte! Kom igen. Ut och se världen! Testa på. Ut och lev. Jag ska leva. Jag lever.

Planer har blivit gjorda. Planer som jag vet snart kommer att hända. Jag tänker inte nämna några, för då kan folk bara bli på mig och undra hur det går med allt. Men jag kan i alla fall säga att det blir inte Sverige så länge till. Herregud! Det finns en hel värld där utanför som bara väntar på en.

Jag.

Förstår.

Mig.

Inte.

På.

Er.

Som.

Bara.

Bor.

Kvar.

Och.

Lever.

Era.

Gamla.

Jävla.

Fuckade.

Tråkiga.

Liv!

Risken med humor är att folk kan tro att man skämtar.

Julies framtid?

”nehej, du kommer aldrig att bli vuxen, sådär med parmiddagar och ett duktigt liv med villavovvevolvo och du kommer sätta dig en bil med schyst musik dunkade och köra runt i världen med suffletten nere och leva livet”

Tack. Det känns bra. Tack Sanna!

Hell yeah!

Återkommande ångest inför hemkomst

Imorgon åker jag hem. Känner mig bara less och irriterad över det hela. Ja, stressad också klart. Många vänner hemma kan inte förstå varför jag inte vill komma hem. Svaret är egentligen ganska enkelt: Hemma i Stöde, Sundsvall, finns det inte längre något för mig att hämta. Varje gång jag återvänder känns det som att jag blir nertryckt på den plats som jag lyckats lämna. Jag gillar inte min tid där, så varför skulle jag vilja gå in i den bubblan om och om igen?

Jag har mitt liv här. Här lever jag. Jag är inte den samma som förr, och det kan nog några vänner inte förstå. De uppfattar mig säkert som elak ibland då jag kan snäsa av dem, eller tracka ner på allt. Men allt det är ett försök att skaka av mig de sista av min tid där. Jag menar inte att det är mina vänner jag vill skaka av mig, men man ändras. Många av dem är desamma som de var för två år sedan. Det skrämmer mig. De uppfattar mig nog inte bara som elak utan säkert även uppblåst ibland. "Ja, Julia vi vet. Du älskar ditt liv nu. Sluta tjata!" Men jag tjatar bara för att jag vill att de också så komma iväg. Gör något annat. Utveckals. Testa på ett liv utanför bubblan. En kompis här sa att han gjort det samma, men nu hade han lagt av. "Man kan inte lägga ner så mycket energi på det, utan istället focusera på sig själv. Faktiskt." Jag kommer också göra det nu. Jag har försökt. Försökt få dem att få upp ögonen för annat. Men visst. De gillar sitt liv där. Jag säger inte att göra som jag är det bästa. Gillar man säkerheten så får man väl stanna då. Kanske de som skrämmer mig mest? Hur olika De och Jag är. De är säkerheten, medan jag blir rastlös efter en tid. Jag kan inte låta bli att undra om kontakten kommer att hålla mellan oss? Jag vet inte. Beror nog mest på hur länge de orkar höra mig snäsa åt dem, för att sedan ringa upp och vara deras bästavän igen. Det känns lite tomt att de inte känner mig längre. De var mitt allt förut!


Ta och kolla in Silverfiskens blandskiva. Den killen har så sjuktbra musiksmak.

Aj!

Sicken helg.

Vad är sömn?

Såren på mina ben utgör kolosal smärta! Kan inte böja ett av mina ben. Handikappad. Smärta.

Men det har varit så roligt. Så kul att parta med Elin. Länge sedan sist.

Nu ska jag lägga mig och invänta Rederiet. Vatten i massor bitte!

Förbannade skrapsår!

En gång i tiden trodde jag att man slutade ha skrapsår på sina knän när man inte längre var kring åtta tio år. Sedan flyttade jag till Uppsala. Uppsala, skrapsårens stad. Återigen sitter jag här med ömmande knän efter en ute kväll. Jag gjorde en riktig James Bond-rullning. Ja men, som han rullar runt efter att ha kastat sig ut ur en bil eller liknande. Bara att nu var den inte en cool James Bond som for ut ur en bil. Nu var det en full brud som rullade på asfalten efter att hon vinglat till med cykeln hon kämpade med upp för backen. Förmodligen inte en vacker syn. Själv blev jag chockad. Satte mig upp och under några sekunder försökte jag få grepp om vad som just skett, sedan började jag asflabba. Det måste verkligen ha sett så fult ut. Dagens ungdomar som inte ens kan leda en cykel. Suck.

Hur som helst, vi fortsätter på spåret om att det är synd om mig:

Det gör ont! Svårt att försöka ligga i sängen (nu en 120, hell yeah!) utan att låta knäna ta i. Man kan ju inte sova på rygg! Mina baggyjeans, som jag trodde inte skulle nudda mina knäskålar, gör uppror och det känns som att de sliter och river på min såriga hud.
Så… När kommer man sluta få skrapsår? Det slutade tydligen inte när man var liten. Eller, när slutar man att vara liten?

The Soundtrack Of My Life:

Hot Chip - The Warning

1+1+1= Dåligt?

Natt + deppig musik + ensam = Dåligt.

Eller kanske inte dåligt, men jag blir ju så sentimental. Skulle kunna lägga mig ner och gråta direkt.

Det var längesedan jag grät. Grät så där riktigt. Kommer inte ihåg senaste gången. Var väl i början av detta år då ångesten tyckte på så att jag knappt kunde andas.

Men ändå på något sätt är detta skönt.

Ensam. Ensam. Ensam.

Då man kan ta tillfälle i akt att verkligen vara lite nere. Mitt liv är så bra nu, men det behövs nog att vara ensam och tänka lite då och då. För att sammla lite tankar kanske. Jag vet inte. Jag kommer nog sitta nån timme till i mitt gamla rum och fortsätta lyssna pådeppig musik. Jag tror att jag mår bra av det. På något sätt.

Alkisdrama/ Operaduett

På bryggan kan man helt enkelt vara med om det mesta. Igår blev det lite drama drama då två alkisar började bråka med varandra för att sedan började gå på oss. Illa kvickt packade vi ihop våra saker och drog hem.

Innan bråket hann även Linnea utmana den sjungande bruden på operaduett. Linnea slog henne med hästlängder, och jag kan nog tänka mig att bruden blev lite förvånad. Folket på fiket en bit ifrån fick i alla fall riktig underhållning. Hell Yeah!

Hannah och jag. Uppsalas ungkarlar.

Min situation hemma just nu är riktigt kaos. Hannah och jag trängs och bor ihop i mitt lilla rum. Jag sover i min 90 säng, Hannah sover på en tältsäng medan min stora tresitssoffa är övertäckt med kläder. Alla kläder får såklart inte plats på min soffa utan de har spridit sig ner på golvet och täckt det. Sedan har de rackarns kläder krupit upp i min fåtölj och gjort ett klädberg av den. Som om det inte vore nog har alla kläderna invaderat min lilla hall för att avsluta med att finnas som några enstaka plagg på min toa. Och det är bara kläderna.
Sedan finns det prylar och köksgrejer i form av tallrikar och glas överallt. Lite nu och då kan min korridorare höra ”Ooojjjjssscch” innefrån mitt rum. Då har Hannah eller jag råkat välta omkull något vattenglas eller trampat på en kladdig tallrik. Ja. Vi lever ett ungkarlsliv. Jag har sagt det förut och det är bara att konstatera att det fortfarande är så. Jag har funderat lite på om det är detta rum som gör det? Kommer hela min tillvaro bli annorlunda nu där jag flyttar in i mitt fina nya rum? Det är så fint där att jag inte kan föreställa mig att det kan vara stökigt där. Jag borde kanske göra ett försök att skärpa mig. Kanske. Fast jag gillar den här ungkarlslivsstilen som vi har. Fast.. Kan men leva så fast ha fint och städat? Eller hör det till att det ska ligga lite underkläder över hela rummet och att man inte tar tag i saker som mat och tvätt?
Det ska faktiskt bli lite trist att flytta ifrån vårat rum. Ska jag bo själv nu igen? Jag är ju för social för att bo själv. Det vet jag. Det vet ni. Jag kan bara hoppas på att det är riktigt härliga typer jag ska dela korridor med den här gången. Inte som de jävla tråkaporna som bor i min nuvarande korridor. Fast det som är så härligt är att kära Elin bor ca.. tre stenkast ifrån mig. Detta beror så klart på hur bra man är på att kasta. Jag kan tro att för mig skulle de ta runt 15 stenkast där även några krossade glasrutor hör till. Jag fick aldrig lära mig att kasta långt. Fy fan. Vilken barndom.

Nu ska jag fortsätta leta fram gamla trosor och bortglömda kläder som ligger under soffan, för nu ska vi tvätta. Ni kan ALDRIG ana hur ofantligt stor vår tvätthög är. Detta kommer att ta så lång tid. Fy fan. Men det är ju Hannah och jag. Uppsalas ungkarlar.

The Soundtrack Of My Life:

S A Y B I A

D´lögnt!

Allt löser sig. Jämt! Det där med att bada med sin mobil för att sedan upptäcka att den längre inte funkar. Det är lungt. Fick en ny idag. En bättre. Hell Yeah!

Gelébåten på båten

Någon gång kommer jag kanske att blogga om något riktigt ämne. Skriva något med en sorts handling. Så blir det inte nu. Inte den här gången heller, men jag vet inte var jag ska börja. Borde kanske börja i onsdags då vi satt först i parken och drack vin för att släntra in på Bj sedan. Lilla Bj där jag känner mig malplacerad som få. Där är man inte softisch. Jag ÄR softisch (förutom igår men det kommer jag till.) Hur som helst, hamnade på en efterfest där jag glömde mina skor (MAN KAN GÖRA DET) och Hannahs glajor. Piss.

Nåväl, jag vill komma till gårdagen:

För att göra avbrott i vardagen, för att göra något hel crazy kom någon på idén om att vi skulle dra på kryssning. Kanon ide! Hannah, Linnea, Tove och jag skulle nu lämna Uppsala för nya vyer. På väg till bussen som skulle ta oss till båten (fartyget kanske man säger?) kom skämten som: "Haha, tänk om de inte vet vad AC är!" "Vadå sa ni, vad är luftkonditionering?". Det blev nästan så att man såg fram emot att sitta i den svala bussen för att få ett avbrott från den otroliga hetta som rådde ute. Så väl på bussen får vi höra att busschauffören berättar att han varit på verkstaden och fått det bekräftat att "Nej, fläktarna funkar inte!". Vi kunde INTE hålla inne våra känslor. Vi fyra skrek rakt ut. Detta kunde inte vara sanning. På en gång blev bussen mycket varmare och vi gjorde allt vi kunde för att låta så lite som möjligt nudda kroppen. Vilket är en aning svårt på en buss-fan! Som tur var satt vi längst bak vilket gjorde att vi lättare kunde undvika misstänksamma blickar då vi började ta av våra fuktiga kläder för att svalka våra svettiga kroppar en aning. Efter att ha hamnat i nån sorts av svettkoma så började vi piggna till och kunde då tala om något annat än om hur jävla varmt var. Sedan flyter det på med allt som ska ske: toalettbesök, lite nej-vi-har-tappat-våra-biljetter-panik för att jag sedan finner dem så fint ligga i vår väska där Hannah hade mumlat om att de kunde ligga.

Sedan går båtresan på lugnt. Vi köper lite saker i tax-free som vi äter och dricker på soldäck. Så helt plötsligt är vi utomlands. Det har inte jag varit på sju åtta år. Det var fantastiskt. Eh.. Det jobbiga var väl kanske att vi bara var på Åland. Men: Åland= Finland. Finland= Utomlands. Hell yeah! Vi springer av båten (färjan) och hoppar fram mellan klipporna och försöker graciöst ta om i vattnet. Det funkar inte så vi försöker ta oss ner i vattnet med någon sorts heder. Det funkar inte. Då sätter vi igång. Skriker och tjoar medan vi på något sätt ger allt för att komma i vattnet utan att slå ihjäl sig. Ett "Oooooiiiiiiiiiiisssch" och Hannah har fallit i. Att gå i funkar inte, det är bara att slänga sig fram och hoppas på att man missar alla stenar. Nämnde jag att båten (färjan) bara ligger till i 30 minuter. Det kommer vi på då de ropar till alla passagerare att nu är det sista chansen att gå ombord. FUCK! Ur vattnet, på med lite kläder och tillbaka på båten.

Det blåser mer nu än på hemvägen, men det hindrar inte oss djärva att sätta oss på soldäck där vinden river tag i allt. Ciggen mellan läpparna fick man pressa hårt för att behålla. Kjolen fick man kämpa för att hålla nere. Ölen gjorde uppror i våra plastglas och skapade något orkanliknande i våra glas (läs mitt glas). Då kläckte smart Julia ur sig: " Asså, jag looovar! Snart kommer sääääkert nån få all öl på sig! Hahahaha! Ser ni, vinden kommer snart blåsa om kull glasen!" Jag lovar att det var från den stunden jag fick förbannelsen som skulle följa mig resten av kvällen. För så kom det en liten stund senare en kanon kraftig vindpust som slängde ner Julias glas i hennes knä. "AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHH! Men va faaaaaaaaaaan då!!" Reaktionen var på plats. Nå väl, jag fick ett nytt glas och lite öl av Hannah och Linnea och vi skålade med vår nya skål-låt. Ni vet Rederiets signatur. Den sjung vi om och om och om igen. På båten. På bussen. Hemma. Och på Bj. Vi var garanterat måttligt populära.

Nåväl, jag var den som fick öl på mig gång på gång men Linnea blev den som slog sig hela tiden. Vad sägs om då hon försökte kasta en plastbricka överbord för att se hur långt den flög. Nämnde jag att det blåste som fan? Hon försökte kasta, men den for rakt tillbaka på henne och hennes näsa. Ett skrik av smärta. Men det hindrade henne inte från att göra ett nytt försök. Det gick inte heller så bra. Vi kunde bara konstatera att det är roligare att kasta plastglas över bord. Sedan satt Linnea och jag och drack lite öl. Plötsligt lyckas Linnea slå till sitt huvud i relingen, och jag berättar att det nu är hennes roll att slå sig. "Bopp" låter det då och något rosa faller på Linneas huvud. En jävla gelébåt ligger en bit bort. Hon kollar sig omkring. Vem faan gjorde detta? Hon ser ingen. Hon är omgiven av hav. Och bredvid henne sitter Julia och kvider av sitt skratt anfall. Hur gelébåten hamnade på henne är fortfarande ett olöst fall.

Skratta så att jag kved gjorde jag även på Bj. (Nämnt att jag känner mig malplacerad där? TROTS min nya klänning. Så kvinnlig jag blev helt plötsligt!) Hur som helst, då Linnea och Tove klev upp på podiet och stod och snurrade runt stången tog alla priser. De gjorde de så bra. Det var ett "IN YOUR FACE" till fuckade Bj. IN YOUR FACE! Tyvärr hade vi inga vindruvor som vi kunde kasta på alla fula eller helt enkelt dem som vi störde oss på, som vi hade gjort i onsdags. Det var synd. Men vi smugglade in lite öl som vi drack av. In your face Bj!

Efter en Extra Stor Kebabtallrik som Hannah och jag delade på började vi dra oss hem. Hannah var frustrerad och kastade omkring sin cykel som en galning. Detta drog så klart till sig en viss uppmärksamhet. Två skånepågar kom fram. Efter mycket snack och övertalning från deras sida fick de följa med på efterfest hos Linnea. Det blev mer öl och dans. Hoppa i sängen är lugn underskattat! Fan va kul det var. Varma och svettiga blev vi. Ute var det inte direkt kallt heller. "Vi åker och badar! Var är närmsta fontänen?" Den i Botaniska funkade tydligen inte så vi begav oss till slottet. Hannah, Linnea, Tove och jag hoppade glatt i vattnet iklädda våra underkläder. Det var underbart. Bästa på så länge! När vi var klara och på väg att gå hem känner Julia hur något sätter igång och vibrera i hennes bröst. FAN! Mobilen! FAN! Den lägger jag i bh:n. Tänkte Julia på det då hon för glada livet plaskade omkring i fontänen? Tror inte det va. Idiot.

Nej. Den funkar inte nu.

Piss.

När vi kom hem så bestämde JAG att vi skulle sova ute. På med torra kläder. Ut med madrasser, täcken och kuddar. Det var underbart skönt. Tyckte tydligen mest bara jag. Vid nio väckte Hannah mig och sa att hon inte kunde sova. Hon gick in och jag cyklade till Norby där jag fick en kanon frulle. Tack Maggan!

Nu ska jag ut och sola för nu har jag uppdaterat er you fuckers! Ciao!

Sjukt tjejig

Dessa heta dagar och det faktum att min dator har blivit totalt värdelös igen gör att bloggen blir lidande. Fuck. Men nu inatt har min dator en av sina bättre stunder då jag faktiskt kan ha mer än msn och winamp igång. Tack.

Jag fyndade på rean idag. Hell yeah! I brist på saker att göra nu inatt räknade jag ut hur mycket jag sparade genom att köpa allt på rea: 735 kronor. Hela kalaset gick på 953 kronor. Det är INGENTING då man inser hur mycket jag egentligen köpte. Det blev bland annat en klänning som jag känner mig så kvinnlig i. Vilket jag påpekade några gånger under kvällen. Jag köpte en klänning. Fattar ni! Jag har blivit så sjukt tjejig!