OH JULIE.

Sitter här vid datorn alldeles snurrig i huvudet av att jobbat natt, men jag tänkte kolla min mail först. Dessvärre innehöll min inkorg inget annat än fånig reklam, så jag kan nu även ägna mig att muttra åt det och inte bara över det uttjatade jobbet. Måste bara fråga om det ska vara meningen att hela juni har gått och jag har inte legat ute och solat eller badat en enda gång denna sommar?! Ha!

Ska strax stupa i säng så jag hinner sova några timmar innan jag ska upp och cykla iväg till Jenny för att äntligen få se hennes boning. Gissa vart det bär iväg sen då? Jobbet, så klart. Det finns en stor risk att de kommer att ringa och väcka mig vid tre för att få mig att komma några timmar tidigare ikväll.. något säger mig att jag borde för första gången på länge stänga av min mobil innan jag lägger mig.

Igår ringde jobbet och väckte mig vid halv tre efter den värsta martyrnatten någonsin på jobbet. Självklart hade jag stängt av ljudet på mobilen men lyckades vakna av vibrationerna (fast den låg på en tröja på golvet!) Chefen undrade om hon väckt mig. Va fan tror hon? Jag gick av mitt (helvetes)pass halv åtta. Hur få timmar tror hon att man behöver? Hon meddelade i alla fall då att jag måste blörja jobba två och en halv timme tidigare och att jag skulle få jobba ensam. Tack du!

Om det inte vore för fredag då jag äntligen får känna på att vara en vanlig människa och Berlin dit jag drar på tisdag skulle jag lägga mig ner och dö. Jobbet kväver mig. Jag hinner inte göra mycket mer än att sova och MÖJLIGEN käka innan jag drar iväg till jobbet igen. Att försöka tänka "att jag tjänar ju pengar i alla fall" känns som en väldigt liten tröst då pengar aldrig varit viktigt för mig. Orsaken till att jag fortsätter att slita med jobbet är för att alla mår lika piss och för att alla är lika jävla slut. Vi orkar inte mer.

Är du nöjd nu gudjävel?!