Berlin - potatisvällingensstad!

Sitter just nu på Linneas säng där jag har gömt mig för att slippa hjälpa till med att laga soppan som Hannah och Anja gör. Linnea själv befinner sig på skolan.

Vi alla är helt slut efter en heldag på stan där Linnea har gjort ett utomordentligt jobb som guide. Fantastiskt vad den lilla tjejen sitter på information om alla byggnader, gamal historia och allt som hör en tvättäkta guide till.. det vill säga även en fånig dialekt som Linnea la på enbart för att få oss så nöjda som möjligt.

Vi har tillbringat dagen med att tracka/dömma/kommentera folks stilar. Deras skor, deras byxer, deras tröjor, deras jackor, deras frisyrer och såklart helheten! Jag förstår inte var alla snygga människor som Jenny snackade om håller hus! Visserligen hade jag även blivit varnad om att grabbarna här inte var så heta, men man vill ju inte komma hit med den attityden!

Vi käkar snabbmat. Igår var vi på Babel och jag beställde kyckling och potatis, vilket jag också fick med de var dessvärre dränkta i någon mycket äcklig sås. Många skulle nog gilla den, men jag har aldrig varit så förtjust i kikärtsröror eller liknande skrämmande vegkäk. Min besvikelse var stor och syntes nog väl med eftersom Hannah undrade om jag var missnöjd. Hur skulle jag kunna vara annat då jag var utom mig av hunger och såg fram emot att bli mättad av något fett och gott. Men det var bara att bita ihop och dricka destomer öl till varje tugga.

Här får jag äntligen använda mig av att att ropa "tjyyyss" över axeln när jag går ut ur affärer eller liknande. Ett ord jag lärde mig som så många andra vid väldigt låg ålder. Om det inte är affärer man går ut ur, utan ska säga 'hej då' till någon bekant eller liknande så kan man istället slänga iväg ett 'ciao' som hemma skulle tas som lite fåning men här funkar det bra. Jag kommer nog dock hålla mig till att använda de få tyska ord jag fortfarande bemästrar sedan jag läste tyska. Snart kommer jag kanske även våga handla själv. Än så länge så har Linnea eller Hannah fått betala för mig, eller så klarar jag det själv.. OM jag har sedlar. Mynten bli för mycket tankeverksamhet för att hålla ordning på. Jag vet, det är inte så svårt egentligen men det är så mycket just nu.

Något annat man kan roa sig med här är att springa tvärs över gatan och in på affären och köpa bra goda viner för ynka 15 spänn. Det känns nästan fånigt att bara köpa en flaska då de kostar så lite. Köpte nyss två som vi snart ska öppna. Få se hur det blir ikväll!
i alla affärer (förutom vin och sprit) finns mat som består mest av socker. Man kan köpa nästan vad som helst och tro att det är godis man köpt. Oavsett vad var varor man köper med sig hem så känns det som att det är godis. Så mycket socker eller sötningsmedel. Men det kom ju inte som en nyhet.. Inte då jag har jobbat på jävla Lidl!

Nu ropar Hannah och Anja. Maten är klar. Det vad som var tänkt att vara potatis och löksoppa verkar nu har slutat som potatisvälling. Passar väl kanske rätt bra här i Berlin efter att ha gått och kollat på rester av muren idag och snackat om hur många som mest bara åt potatis och lök folket under andra världskriget åt.. hur som helst. Mer uppdateringar kommer, samt bilder! Men nu, potatisvälling!