torsdag, juni 18, 2009

Wake up it's a beautiful morning

Alla vet att jag är en tidspessimist: jag avskyr att stressa och är hellre en halvtimme tidig än en halvminut sen. Till det mesta (även om det trubbats av lite då mina vänner är helt tvärt om). När jag ska resa blir jag ännu mer nojig. Men imorse hände något. Det måste vara för att jag fick alldeles för få timmars sömn innan mobilen så brutalt väckte mig med den menlösa melodin. Jag måste verkligen byta väckningssignal så snart som möjligt till The Drums - Let's Go Surfing. Jag inbillar mig att genom att vakna till den låten kommer jag alltid att vara på strålande humör när jag hoppar ur min varma säng.

Hur som helst, insåg jag lite försent att klockan höll på att ticka iväg och det var inte alls lång tid kvar tills att mitt tåg till Göteborg skulle gå. När jag pustande kom till busshållplatsen dog jag lite på insidan då jag upptäckte att jag hade missat bussen med tio (!) minuter. Halftspringade och med en snabbt dunkande puls tog jag mig till den andra bussens hållplats med mina tunga väskor. Där möttes jag av samma besked. Den bussen gick samma tid, och att vänta på nästa buss som skulle komma om 20 minuter så skulle jag missa tåget.
Det var bara att vända om och ta mig tillbaka till Hildur där jag antog att alla fortfarande skulle ligga och sova eftersom klockan bara var sex på morgonen. Jag ringde Lina som svarade med sömndrucken röst. Jag frågade om jag fick låna hennes cykel ner till stationen, och det var klart att jag fick. så när jag flämtande kom till Hildur så ökade min panik då det inte stod någon fin turkos cykel. Helvete! Lina hade varit så nyvaken att hon helt hade glömt bort att hennes cykel inte befanns sig på vår stig. Det var bara att slita av mig väskorna och kasta ner dem på stigen för att ge mig lite andrum när jag sprang upp till Hildur. Som tur var fann jag Jenny vaken och hon lånade gärna ut sin cykel till mig. Och jag lovar er, att så fort som jag tog mig till tågstationen har ingen någonsin gjort. Särskilt inte med två gigantisk tunga väskor på varsin axen. Väl på tåget skakade jag nog ända till Stockholm av min stressiga start på morgonen. Det är därför jag ALLTID är ute i god tid. Jag fungerar inte bra med stress och förseningar!

Lyssna nu på The Drums!

2 kommentarer:

Anonym sa...

maste kolla:)

Oh Julie. sa...

do it! :)

 
Allmänt bloggar