Sanningen om mitt våldsamma förhållande

Förhållanden har jag ju tyckt verkat så otroligt läskigt. Men nu gör jag mitt bästa för att ha ett fungerande. Tyvärr verkar det så att just detta förhållande gå ut på att göra varandra så illa och besviken som möjligt. Visst har vi våra ljusa stunder tillsammans då jag känner att bättre än så här kan det inte bli, men jag vet inte om det är värt att gå runt ofta och känna ilska emot den andre.
Jag vet inte vem det var som först sårade den andre. I början var jag så överlycklig, och kände att jag inte kunde få det bättre. Nu är jag mer rädd. Rädd för att vi snart kommer att falla ihop och göra mer skada än någonsin tidigare. Det skulle verkligen inte vara första gången jag tar skada av detta förhållande. Det är bara att inse att det förhållandet vi har är våldsamt. En skadad nacke, blåmärken och skrubbsår. Min cykel är helt enkelt inte den säkraste. Vet inte vad jag hade gjort för att förtjänat då den lossade kabeln till växlarna för att sedan strula in den i kedjan så att den hoppade av och jag var cykellös i nästan två veckor. Nu är kedjan fixad, och jag hoppas bara att den håller och inte gör som jag fruktar: pajar i någon nedförsbacke! Vi får se hur länge jag står ut med ovisheten om hur lång tid detta våldsamma förhållande kommer att hålla. Kanske klarar jag det inte länge till, utan gör slut och hittar någon mer lugn och pålitlig!