I'm On Fire!

Ena dagen brinner mitt hår. Senare springer jag hem med stöldgods. En annan dag står jag gråtandes på Uppsala central station och iakttas av taxichaufförerna för att en stund senare jubla över en bortglömd trisslott. Varför har ett lätt liv då man kan fylla det med en känslomässig berg-och-dalbana?

Nu sitter jag i Göteborg och är lite nervös över läkarundersökningen som är senare idag. Bara att jag måste åka hela vägen hit ner för att låta någon doktor titta på mig är lite skrämmande. Och tänk om läkaren tycker att jag är för ofit för jobbet? Fast åandrasidan, ni har väl sett sjömän? Titta bara på min far. Jag borde klara det, men ändå är jag lite orolig. Fast det kanske bara är lite eftersvallande känslor ifrån igår?