Knytnävsslag på lyckad fest!

Så har den varit. Årets julfest. Känns nästan lite tråkigt. Man har inget att se framemot. Vadå julafton? Lugn nu. Så... Var ska jag börja? Efter att jag varit hos Maggan åkte jag och mötte upp Moa och hennes kompisar. Att träffa Moa var helt sjukt. Vi båda kunde knappt kontrollera oss. Vi har ju inte träffat varandra sedan i våras/somras. (Nu ska jag väl poängtera att det inte var Moa som i Mos, Mosing eller Pyskolog M som alla är smeknamn på min kära vän uppe i Umeå.)

Festen innehöll allt som förväntades av den: mängder av alkohol, håll igång till åtta på morgonen, nya bekantskaper, matcher, hångel, vandalisering (min toa.. tack Jonas! och vårat marsvins nya lya pepparkakshuset totalförstördes. Hmpf.), dans, olika dansgolv, återföreningar, humor, drama drama, en dansande tärna, bra musik, missförstånd, minnesluckor, dansuppvisning, julmusik och planer som gick iverket. Med andra ord en väldigt lyckad fest.

Jag fick så snällt ta emot ett rejällt knytnävsslag av min kära vän Hannah. Hennes hårt knytna näve gav min haka, läppar och näsa ett bevis på att de finns. Smärta. jag lovar att den här gången hade jag inte gjort något för att förtjäna det. Pang! Smäll till Julie. Aj aj aj.