Aaaaaatschhhoooooooooo! Kuken!

Det känns som om jag är konstant ledsen. Ett vrak som inte gör annat än att sitta hemma och gråter. Bara att det inte riktigt är så. Men mina ögon är som mest tårögda hela tiden (av alla nysningar. Slog nyss rekord: sex nysningar irad!) och jag är alldeles snorig. Idag har jag ätit frukost, suttit vid datorn, spelat lite spel med Hannah som är ännu mera sjuk (moahahaha), sett på film och beställt hem pizza. Hannah ligger och snarkar i soffan iklädd sin pyjamas. Ja, jag sitter här och har bara dragit på mig ett par mjukisbrallor och till det har jag linnet jag sov i. Gud så heta vi är.
Man säger ju att det är killar/män som är så sorgliga när de blir sjuka. En lätt förkylning kan för dem upplevas som en nära döden upplevelse... Har man ju hört. Jag tyckte att killar var otroligt mesigt släkte. Herregud. Vad gör det om man är lite sjuk? Själv blev jag aldrig sjuk. Verkligen aldrig. Nu är det andra tider. Nu är jag sjuk lite nu och då. Ofta bryr jag mig inte om det, utan förtsätter på med mitt vardagliga liv. Men ibland stannar man upp (som nu) och inser hur segt det är att vara sjuk. Suck. Inte bara att det känns som att jag sitter hemma och gråter över någon obesvarad kärlek, så känns det som om jag befinner mig i klimakteriet! Jag är så varm! Gud så hett det är! Kasta av sig alla överflödiga kläder. Någon stund senare är det så kallt! Herregud! KYLA! På med allt som finns i närheten. Så låter vi det gå ett tag sedan är det bara att börja om. FAN va hett det är.