Schmuul-floos i snusk Hildur

De flesta av familjens medlemmar bor ju just nu i det fantastiska kollektivet Hildur. De som inte bor här är besöker oss så ofta som möjligt. Här är det ständig rullians vilket är otroligt roligt. För att förtydliga så är det inte min familj i Ede som har flyttat hit för att förgylla min vardag, utan våran egen komponerade familj bestående av de bästa människorna, de bästa vännerna i sköna Uppsala.
Dagens besökare (nästintill inneboende) var Hannah. Efter en fin lunch spenderad med Hannah, Linnea och Jenny så lät vi våra svällda magar vila till lite kortspel. Plump.

Jag vet inte om jag är någon vidare medspelare när det (framför allt) kommer till kortspel. Jag bli en vidrig vinnare, en sur förlorare, ligger jag under försöker jag desperat någon att blida allians med för att krossa den som leder - för att så fort vi lyckas släppa taget iskallt om den som höll mig om ryggen för att ensam klättra mot toppen. Jag skrattar rått varje gång det går dåligt för någon, och försöker dölja mina tabbar.

Det bästa?

Är att jag inte finner skadeglädjen som den bästa glädjen ensam när det kommer till sällskapsspel.

Hela familjen är så.

Det är hysteriskt roligt att spela spel tillsammans. Vi skriker, hånar, driver, slåss, viker oss av skratt och drar låga, riktigt låga, skämt. Ger varandra kärleksfulla smeknamn som vi hoppas ska sätta sig och att andra skall börja använda dem till utvalda personer med. Linnea försöker desperat att få det glamorösa smeknamnet "Skitas" att fastna på mig. Det kommer inte att gå då det bara är en lame-ass-ripp-off från hennes eget. "Prutten". Det har satt sig mot hennes vilja. Det är så vardagligt nu att jag börjat ge henne smeknamn på det. Alltså "Pruttas". Hennes försök att smutsa ner mitt namn kommer därför att misslyckas.
Ett exemplariskt exempel på att hennes smeknamn fastnat var när jag talade med min bror:

"- Oliver! Det är Linneas band vi lyssnar på nu!
- Va? Vems?
- Men! Linnea!
- Who?
- Linnea! Hon var med på midsommar. Liten, blond, söt..?
- Menar du Prutten?!"

När jag berättade det för Linnea blev hon måttligt glad.

Kanske ska det nämnas att under helgen som var hade vi HM: "Hildurs Mästerskap - i snuskreferens" som jag vann överlägset. Bara att vi har sånna små tävlingar kanske säger er något om vår finfina kvalité i humor och samtalsämnen?