Min vän Älin:

Min älskade vän Älin ska flytta till stoa huvudstaden Stockholm, och det är förbaskat synd. Men.. vem vet hur hösten ser ut? Troligen att jag flyttar efter!

Full rulle mitt i livet.

Man kan väl säga att det händer lite för mycket just nu och att jag inte hinner med att skriva om allt. Lite så där skönt extra svårt blir det ju också då jag inte har en egen dator heller. Kanske det blir en massa uppdateringar imorgon, men jag lovar inget för imorgon är det fredag och hemmafesternas natt och förberedelser finns det gott om då.

Kanske kommer jag att lämna utt ett recept på ännu otestade TunaRice som Kristoffer och jag ska finna tid för att experimentera fram. Jag tror att det kommer bli mycket bra. Nu sitter jag däremot och tuggar på en äcklig baguette ost/skinka köpt på folkes. Första jag äter idag. Anja ringde och väckte mig 15.40 och jag mummlade att jag kunde ringa upp henne om en timme, men innan jag hann somna om insåg jag vad klockan var så då var det ju bara att masa sig upp!

Ska strax cykla iväg till jobbet, men först ska jag kanske se om någon sitter vid catwalken...

Fuck Forever

Babyshambles kommer inte till Peace & Love. Förvånande? Knappast! Jag kan inte låta bli att känna lättnad, för jag skulle aldrig haft tid eller pengar att åka dit för att se dem. Nu missar jag inget. Fast egentligen trodde jag väl aldrig riktigt på att de skulle dyka upp heller...

Äh. Känner mig väl lite låg just nu. Så många som ska flytta här i från och jag har ingen aning om vad jag ska göra i höst. Jag vet inte ens vad jag vill eller vad som intresserar mig.

Kuken!

Ooooooh she's from my party

Bild nr 1.Bild nr 2.
Bild nr 3.Bild nr 4.

Är man få på en förfest så kan man ju alltid roa sig med att gestalta de olika personerna som man lätt kan hitta på en fest. Låt mig presentera dem:

Nr 1.
Vi har den som alltid dansar, den som roar sig med fåniga saker som att bygga torna av ölburkar och den galna typen.


Nr 2.
Den som vägrar att lämna datorn utan surfar eller är musikdiktator, den som vill kolla på sporten, schlager eller något annat fånigt på tv:n och den som vägrar att sluta spegla sig.


Nr 3.
Den som kommenterar dina skivor, den som däckar och den aggressiva.


Nr 4.
Den pryda, den jobbigt fulla och den glada.


Nu vill jag även bara påpeka att vi har inte gestaltat oss själva på något vis, om ni nu trodde det!

Nothin's new forever, can't you see I'm just a sucker? I'm like Stevie Wonder, but I can see things.

Jag har aldrig gillat grejen med att låta någon fotograf komma och ta bilder på mig när jag är ute och roar mig. Jag lyckas alltid smita undan då mina vänner sätter igång och posar framför en fotograf för att sedan upptäcka på någon sida att: "Aj fan, vi ser ju helt sjuk i huvudet ut!". Tydligen var jag inte lika smart på galoppen på Snerkes den 30:e. Jag kom inte ens ihåg att någon fotograf hade plåtat oss när Hannah sa det. Självklart var jag ju tvungen att kolla upp vad det var för bild som fanns på oss, och här är den då. Det är ju inte en smickrande bild på oss, men jag tycker nog att jag lyckas att dölja mig någolunda va? Hehe.

Friendly Fire

Ofta blir jag väldigt fascinerad över hur snabbt vi kan reagera. Hur vi ser något, tar det till oss, larmar omgivningen och sedan gör det bästa för att rädda dem omkring oss. Kommer att tänka på när Hannah, Linnea, Elin, Naima och jag satt i vårt kök och drack skumpa och firade att Linnea hade blivit antagen till skolan i tyskland. Det var verkligen "larma rädda varna". Men det senste som hände var i lördags. Vi sitter allesammans i godan ro och har trevlig på en fest, då jag ser hur en liten man närmar sig. (I sammanband med den här nyheten så kan ju jag också välja att ge mannen i denna berättelsen kodnamnet "Z".) Jag ser Z genom fönstret och att han är påväg in på festen.

" Det är Z!" utbrister jag.

" Z!? Ja, det är Z!" säger Anja förbluffat.

" Z!?" säger Fanny och far upp från sin plats brevid mig och går snabbt fram och varnar vår vän som skulle besväras mest av hans närvaro.

Det är fantastiskt hur vi såg och larmade. Kändes nästan konstigt att det inte fälldes ner röda blinkade lampor från taket och pep för att alla verkligen skulle bli varnad. Men nej, det behövdes inte. Vi klarade det bra själva. Genom att larma kunde vi alla ta hans ankomst på ett mer förberett sätt.

Mig gjorde det inte så mycket. Jag satt mer och bara njöt av festen. Tack Maria för en bra fest! Lycka till i Danmark!

"Vi fixar det sen!" sägen en fin tjej till en annan lika tillfixad tjej. Det är en liten hårslinga i det perfekta håret som tydligen har lossnat från hårnålen. Det är två tjejer som sitter framför mig på bussen som jag satt mig på för att ta mig hem från jobbet igår kväll. Klockan är halv tio och jag kan inte låta bli att undra var de ska en måndagskväll. De sitter där och blinkar med sina välmakeade ögon och perfekt böjda ögonfransar. Målade fransar där man inte kan finna någon mascaraklump inte!
Jag undrar hur mycket det är de skulle vilja fixa på mig sen. Där sitter jag bakom dem smutsigt platt hår, mörk under ögonen, jobbsmutsiga kläder och en ännu sunkigare jacka som jag än inte tvättat sedan valborg vilket gör att jag fortfarande tyvärr luktar gammal alkis. Hårt liv! Jag är utom all hjälp! Inte ens en hårnål skulle kunna hjälpa mig. De har de lätt de där flickorna.
Jag blir alltid så fascinerad av tjejer som lägger ner oändlig tid för att fixa till sig. Tjejer som oroar sig över att en liten liten hårslinga ligger lite fel. Själv har jag så mycket annat i mitt huvud hela tiden att jag aldrig skulle ha tid att oroa mig massa över hur jag ser ut! Visst jag kollar väl mig en extra gång i spegeln innan jag går ut, men sedan tar alla andra tankar upp min koncentration. Ofta har jag så mycket att tänka på så att jag har alltid min svarta bok till hands för att skriva av mig lite tankar. Kollade igenom den för någon dag sedan, och man kan ju inte låta bli att skratta. Så mycket saker man gått och oroat sig för som bara löst sig. Så mycket som jag har nojat över, som bara har löst sig! Det blir som man tänker, det är ju verkligen så. Annars hade jag väl inte varit här idag! Nu ska jag bara lista ut vad jag vill göra härnäst så jag kan sätta igång och tänka till det!

Valborg i bilder:

Nu jäklar har jag äntligen fixat upp bilderna från valborgshelgen! Här kan du kolla igenom 158 bilder med festglada vackra flickor och pojkar.

Danskjävlar!

"Här: Danmark, utskitet av kalkvatten.

Där: Sverige, hugget i granit. Danskjävlar. Danskjävlar!"

Riket börjar nu sändas igen på tv4 Guld. Har ni missat denna serie så pallra er till tv:n nu! Det är en av det bästa serierna som någonsin gjorts. Ever!

Mein Herz brennt

Det finns ju onekligen för- och nackdelar med att ha vänner som jobbar på sjukhus. De kan lugna en då man undrar något, de kan upplysa och även skrämma skiten ur någon. Och med "någon" menar jag mig!

Låt oss säga att en vän har ett stetoskop, då är det ju väldigt lätt hänt att någon (jag!) tar och pillar på det. Upptäcker att mitt hjärta slår en aning fortare än min lilla väns hjärta. Det är ju inte första gången jag uppmärksammat detta, men förra gången var det en vän som inte jobbar på sjukhust. Det var det denna gång! Den här gången blev jag uppläxad och fick höra att det här... det var inte alls bra!

Efter det har jag gått runt och jagat upp migg massor inför mitt pumpande lilla hjärta. Fånar mig med att till exempel går runt och tar pulsen på mig själv i tid och otid. Jag vet inte hur man räknar ut om det är bra eller dåligt, men jag känner den i alla fall. Ibland stötter den som fan, medan ibland är den något lugnare. Tack Abraham! Du har skrämt skiten ur mig!

And why do you sing Hallelujah if it means nothing to you

Nyss tog jag och torkade bort den torkade chanpangen från mina glasögon efter den sista. Mycket möjligt att de var nerkletad av mycket annat också, de var inte direkt frächa. Tog en annan jacka idag istället för den jag har haft på mig under valborgshelgen, för i den luktar jag en sunkig alkis. Började nämnligen med att dränka den i öl på fredag för att sedan bli ner sprutad av chanpange när jag var klädd i den. Att den sedan luktar askkopp behövde jag kanske egentligen inte skriva? Nåväl, kanske bäst att ta allt från början:

Fredagen:

Andreas och jag drog oss mot Kalmars för att upptäcka att det ännu inte hunnit blivit någon kö, så vi kunde i lugn och ro sätta oss en bit bort och öppna en varsin öl var och avnjuta någon cigg. Visst, det var lite skabbig känsla att sitta där och dricka vår (i alla fall min) billiga öl istället för att gå in. Vi hade planer på att gömma ölen ute och gå in och ta en stämpel för att sedan smita ut och dricka upp den. Men nu hade jag blivit övertalad av Kadde att komma på hans inflyttningsfest på kantorn. Det var lite för långt för Andreas, så jag tog med ölen och drog iväg själv. På bussen dit satt Flexan och hans vänner som också skulle dit. Glad över sällskap så drog vi iväg.

Festen flöt på och sedan bardet av mot ÖG. Egentligen var nog tanken tror jag att de skullle dra till Värmlands, men någon måtta fick det väl ändå vara! Värmlands är en riktig köttmarknad och det var inget jag var sugen på. Jag fick någon med mig som höll med om att ÖG's var bättre så då drog vi dit istället. Där träffade vi Victoria och Simeon. Lite mer öl åt folket och fnitter på tjejtoaletten, sedan var det dags att dra hem. Efterfest i Floggan kan man i onyktert tillstånd tycka låta som en helt utmärkt idé. Började traska iväg med alla fulla och glada. Men så stannar alla upp och jag vänder mig om. Där ligger Victoria på marken. Jag skrattar eftersom jag tror att hon är så full så att hon har snubblat, lite småglad över att det inte är som fallit denna fylla. Men ganska snabbt inser jag att allt inte står riktigt rätt till. Slutar att skratta och går tillbaka i gruppen. Det visar sig att hennes ledband (?) i hennes knä har gått av! Så blir det allvar! Jag sätter mig ner och lägger hennes huvud i mitt knä och strycker henne över håret, Flexan sliter av sig sin jacka och lägger den över henne "Man ska vara varm!" och Simeon håller hennes ben och ringer ambulansen. Alla är så upptagna att ta hand om Victoria så som man bör göra att vi struntar i hennes mummlande att hon behöver faktiskt inte hans jacka och att det inte är så farligt som det verkar. Ambulansen kommer och snälla Simeon åker med, och resten av gruppen fortsätter. En efterfest i Floggan känns nu inte som en lockande idé, utan istället blir det Johannesgrillen där Hannah och Tomas ansluter. Där får jag bevittna den läskiga blandningen pizza med strips på. Konstigt! Flexan säger att han fryser (vilket inte är så konstigt då det är iskallt ute och alkoholen börjar att avta) så jag tänkte vara snäll och erbjuda honom min jacka som låg i väskan. Nu var det ju bara så att påväg till krogen hade jag tappat en av mina oöppnade ölburkar på marken, men efter som den inte gick sönder vad jag såg så stoppade jag tillbaka den i väskan. Nu hade den ju såklart gått sönder, och istället för att ta upp en värmande jacka tog jag nu upp en jätteblöt iskall jacka. Och jag som bara ville vara snäll!

Efter folk har slafsat i sig sin fyllemat så går vi till folkets där Flexan och Bengt tar taxi hem själva till Floggan. Jag roar mig istället med att göra en "Hannah", vilken menas att man slänger sig i buskar/häckar. Det ser inbjudande ut med alla löv som nu är på grenarna. Skönt var det inte, men trots det gör jag samma sak igen två gånger på hannahs uppmaningar. Den tredje gången då jag ligger mitt i häcken lessanr jag och tänder en cigg. Tänkte att ligga kvar där och sura, men det gör alldeles för ont så att Tomas får hjälpa mig upp. Nu var det bara sängen som lockade. Efter den kvällen kunde jag plocka kvistar och blad ur min sjal i flera dagar efteråt.

Lördag:

En lugn dag. Det behövdes.

Söndag:

Så då var det kvalborg och det blev grillning hos Lina, Naima och Tessan. Underdagen hade mina fina vänner Mos och Kattis från norr annlänt. Efter att ha struttat runt på stan och inhandlat de viktigaste till den kvällen och morgondagen drog vi hem och anslöt oss med Petter och hans vän och begav oss till grillningen. Vi var först på plats och det var lugnt ett tag sedan kom det fullt med folk på en och samma gång. Så var festen igång. Då det blivit lite kyligare drog alla på nya förfester och vi till Lisa och Peter. Där blev det vattenpipa och shots. Sen bar det av till ÖG där Abraham och Kristoffer spelade. Massa dans, men en tidig hemgång så vi skulle vara utvilade till måndagen...

Måndagen:

Mos, Kattis, Hannah och jag klev upp tidigt för att sätta igång chanpangefrukosten. Vi var i ekonomikumparken resdan halvtio för att breda ut oss så att alla andra sedan skulle få plats. Så blev det skumpa och jordgubbar i solen. Dock blåste det lite och var till en början iskallt, men det var i alla fall sol! Victoria och Simeon fanns snart på plats liksom Babak och Carro. Det var sjuktroligt och man stuttsade omkring bland alla för att hinna snacka med alla glada människor. Carro, Madde och Andrea kom och satt hos oss en stund och vi kom fram till att sist vi alla var samlade var i gymnasiet. Alltså väldigt länge sedan. Nöjd över att jag lyckades få kontakt och träffa Hans, Elin och Lotta i festivalliknade vimlet i parken. Telefonerna fungerade bättre i år än förra.

Efter parken gav vi oss av mot Snerkans galopp där vi hade tur och få gå före i kön. Vi träffade bla Abraham som hade ett bandage runt huvudet efter att ha fått en flaska i huvudet! Stackarn. Så satte vi igång: köpa flaskor med skumpa, inte för att dricka själv så mycket, utan mest att spruta på alla vänner. Ett otroligt roligt nöje som faktiskt borde göras om oftare! Det var sjukroligt på galoppen och när vi vände hem så var alla helt dränkta i chanpange, och det var inget annat än jättestora leenden överallt. Det största leenedet hade nog jag efter att självklart ha lyckats att tappa min mobil på området med sedan fått den återupphittad!

Sedan hem för att vila upp sig lite. Jag trodde själv att jag inte somnade, men tydligen hade jag däckat och varti helt omöjlig att få att vakna. Jag hävdar fortfarande att jag inte somnade, det kommer jag inte alls ihåg. Hehe. Största misstaget jag gjorde den kvällen var väl att inte duscha innan jag gick ut. Duschen kom inte förren kvällen där på, och en mer undebar dusch har jag aldrig varit med om. För er som inte vet: ett hår med prudukter i och sedan kopiösa mängder skumpa på... gör att håret bir alldels stelt och jävligt.Jag såg verkligen ut som ett vrak. Men upp på fötter igen. Innan vi gick ut så kom Babak och Carro över och vi satte ig¨ång och dricka lite innan vi drog till ÖG igen.

En mycket rolig kväll, men lite för tidig hemgång tyckte jag då vi snubblade hem vid fem. Fast troligen hade jag inte orkat att efterfestat. Däremot orkade vi oss till Burger King där Mos, Kattis och jag proppade oss fulla med onyttigheter.

Så.. Valborgshelgen var verkligenlyckad. Hann träffa de flesta jag ville och hade så ortoligt roligt! Bara att tacka och bocka till alla inblandade, ni gjorde min valbog!

Bilder kommer!

Valborg har varit. Det var ett mycket bra dygn. Eller alla dygn innan. Jag antar att jag kommer med ett mer beskrivande inlägg om allt detta sen, men ju nu orkar jag inte. Tänkte lägga mig och se på film idag igen. VIlle mest bara säga att jag lever!

Bilder kommer såklart!