Cheesecake och viktnedgång... HUR GÅR DET IHOP?!

Förra resan fick jag höra något fantastiskt: att vi tjejer sväller lite om magen när vi är ombord (åh tack gudrun, jag trodde att det var den gudomligt goda cheesecake som så ofta finns till fikat). Detta skulle alltså kroppen göra för att skydda livmodern och annat dylika kvinnliga inre organ. Kanon tyckte jag och skyllde allt på det när mitt nyttiga liv inte gick åt det håll jag hade önskat.

Sista lediga dagen innan jag gick på detta pass mulade Kristina och jag i oss onyttigheter, och sa som så många gånger förr: "Att IMORGON börjar vi det nyttiga nya livet...igen!". Vi hade triathlon: Chips och dipp, popcorn och choklad. Och så vi tryckte i oss! Man måste ju passa på sista dagen i friheten liksom. Men det som skiljer sig denna gång från gångerna innan är att vi faktiskt höll vårt ord. Dagen efter ställde vi undan skålarna med alla onyttigheter som otroligt nog blev kvar från kvällen innan. Väl ombord på båten har vi svettats i gymmet och räknat points vid maten. Och vi båda har gått ner ca fyra kilo. Det som sticker lite i ögat på mig att Kristina toalt struntar i mina protester då hon närmar sig fika bordet, och tar för sig av det goda fikat (eller käkar lite choklad nu och då) och ändå går ner i vikt! Här sliter jag som ett djur, och har inte stoppat i mig en enda gosak. Hon glider fram med smak av choklad i munnen och tappar ändå samma vikt som jag. Hur går det till?!

Imorgon åker hon och jag till Polen. Jag är lite rädd för den resan eftersom hon har varnat mig för maten. Låt oss säga att det är inte mat lämpad för någon som har riktat in sig på en smalare och nyttigare livsstil! Eftersom vi ska bo hos hennes släktingar vet jag inte hur man på ett artigt säga att man inte vill ha så mycket mat. Jag frågade Kristina om vi inte kunde köpa egen mat och laga ibland, men tydligen var köket en helig plats. Så då stryker vi det!

If you got the money I think it would be funny..

Så går jag och städar mina hytter medan jag lyssnar musik (för högt enligt några chefer) och så kommer jag till en av mina hytter. Där upptäcker jag att de vänliga själarna har lämnat en 50-lapp i dricks! Gissa vems dag som blev toppen på ett kick?!

I'm having such a gay day

Cricke och jag påväg hem ifrån Kajskjul8 där vi upplevt drama drama, glas i min fot och svettig dans dans dans. Har förövrigt träffat de roligaste och bästa (förutom bästa Cricke) killarna i Göteborg! Åh va kul vi haft! Nattens fråga lyder: Varför slutar det alltid med att jag dansar bugg här? (Denna gång flög JAG som en vante!)

Cricke har inte koll på alla drinkar..

"I want a sherry, or a bloody virgin..." någon mer än jag som reagerar på hans andra drinkval? För det var väl en drink du försökte komma fram till?!

Summertime.

Efter:

Städat och mycket mer tråkigt men med fina Kristina på sängen.

Före:

Jag har en tendens att stöka till..

Första dagen (igen) på resten av mitt (nyttiga)liv(?!)

Just nu håller min båt på att vända vid Göteborgshamn för att komma till rätta så att vi kan lasta av alla passagerare. Jag är schemalagd en till resa, men har bett om att få jobba en extra. Varför? Jag har ändå inte råd att åka hem till Uppsala, och det är inte många kvar hemma. Istället hade jag tänkt att ha kvalitéstid med mina vänner här i Göteborg. Men nu visade det sig att: Crickes föräldrar kommer så han blir ju upptagen, Kristina åker med sin man till Kolmården och Daniela drar till Stockholm. Just den helgen jag bestämmer mig för att stanna här. Typiskt. NU ligger mitt hopp på att Freddy ska låta mig att övertala henne att hon ska komma hit istället över helgen, och sedan har jag ju Madde och hennes underbara lilla flicka Emilia.

Jag har börjat mitt nya liv igår. Det gick jättebra i början. Jag svettades i gymmet i en timme innan jag kravlade mig tillbaka till min hytt. Svårare blev det på kvällen då äntligen Kristina slutade samtidigt som jag. Vi hade storartade planer på en bra film och fruktsallad. Det blev en skitfilm som gick på femman och inte alls några nyttigheter. Kristina gjorde ordning en jättefin ostbricka, och jag sprättade räkor och käkade vitt bröd till det. För att avsluta kvällen tog Kristina fram lite choklad och jag hasade mig två meter bort från tv:n till fikabordet och tog mig en bit cheasecake. Så var den träningen helt i onödan. Kanske jag orkar träna en timme idag. I vårat gym finns nu en sån maskin som man ställer sig på, trycker på några knappar, och så börjar den vibrera hysteriskt. Vet ni vilken jag menar? Jag har absolut ingen aning om vad den gör för bra, det fanns en bruksanvisning intill maskinen men den hade jag inte tid att läsa då jag tjöt av skratt då varje bit av min kropp darrade. Man kan säga som så: att är man inte speciellt tränad så är det MYCKET som skakar!

NU ska jag ner och städa lite tror jag minsan!

I need some sleep. I can’t go on like this. I try counting sheep, But there’s one I always miss.

Igår när jag hade anlänt i Stockholm efter min resa i Berlin upptäckte jag att jag hade glömt två stora saker:

1. Det var otrolig sommarhetta när vi lämnade Sverige, och den fanns kvar. Efter en vecka i en mulet Berlin kom denna kvävande värme som en chock för mig när jag svettandes försökte ta mig fram med min gigantiska väska hängande på axeln. Det var ett år sedan sist jag behövde tampas med sådan knockande hög temperatur, och under det året hade jag tydligen helt glömt hur man klär sig. Jag vet fortfarande inte riktigt hur jag ska bete mig nu när jag snart måste ut ifrån Crickes lägenhet för att ta mig till båten!

2. På sommaren har folk semester. Stora familjer har semester. Det händer att stora familjer med många skrikande barn tar billigt tåg. Stora familjer som omringar en stackars svettig och trött Julie påvägen mellan Stockholm och Göteborg. Trots alla mina försök med de mest fantasifulla sovställningarna på mitt hårda säte så lät de sommarlovs-exalterade ungarna mig aldrig riktigt somna. Jag sov inte riktigt, men jag var heller inte vaken. I fem timmar satt jag i min vagn och längtade efter Cricke och hans något mer svala lägenhet.

När vi kom hem till Cricke så lagade vi kanske den godaste köttfärssåsens någonsin. Efter två enorma portioner (för min del) och en jobbig matkoma avslutades kvällen med lite Ben&Jerry's-glass. Som om onyttigheter är något jag besöker efter min vecka i Berlin!

Detta inlägg får avslutas med ett fint citat mellan Sara och Emilio:

Emilio: Jag slarvar alltid med maten när jag är på semester!
Sara: JAG MED! Jag har nog gått upp åtta kilo sedan jag flyttade hit till Berlin!
Emilio: Eehh.. Jag menade att jag glömmer bort att äta..

Tack Sara för att att vi fick hänga med och hos dig!

Tack älskade finaste Cricke för husrum. Du är bäst, vi ses snart igen!