Galna Jullor

Stor-Julla med underbara Lill-Julla

Film-pose:

Efter att insett att jag kan lägga upp videor här så tänkte jag lägga upp några gamla godingar. Först ut har vi en lite film som utspelar sig på Snerkan. Vi ser en långhårig Kristoffer dansa förbi, en Hannah som skriker ut smärtan över sina smärtande lår, en glad Naima och en Linnea som posar för glatta livet men då hon inser att jag filmar tyckte hon inte att det var lika roligt längre.. typiskt.

Facebook Schmacebook!

Att Facebook håller på att ta över en efter ens liv är ju ingen nyhet direkt. Folk har skrivit och talat om Facebook så länge nu, men jag har inte skrivit om det innan så att jag tänkte att det var dags nu att klämma in en snutt om det. Har nyss äntligen lyckats att stänga fönstret med Facebook efter att ha suttit där i nästna två timmar nu. Jag har laggt upp bilder (både där och på min Pixbox), kollat på andras bilder, kommenterat andras bilder, fnissat över att ha sett mig själv på bild, hittat en gamal vän, laggt upp en video (både där och här på min blogg) och skrivit till några vänner. Att försöka att inte gå in på Facebook igen nu är nästan stört omöjligt då det titt som tätt plingartill och jag ser en ruta i det högra nedre hörnet på dataskärmen där det står att jag "har ett nytt medelande från Facebook." Nyfikenhet! Vad kan det vara den här gången? Någon vän som hittat mig? Ett litet medelande? En kommentar? Något är det i alla fall men jag vet inte vad. Någon minut kanske jag lyckas att hålla mig innan jag går in på den sidan.. för 15:e gången den här dagen. Beroende kan vissa kalla det. Själv tycker jag att det är lugnt så länge jag vet att det finns dem som är värre än mig! MÅNGA som är värre än mig!

Sista lilla hyllningen till Fanny:

Tove & Fanny

Foto: Emelie Johansson

Så klar som en polarnatt:

Linnea: En ondförstörd..Oförstörd vodka. Den är så klar som en polarnatt...
Fanny: Vänta, får jag prova!
Linnea: Så ren.. jaha!
Anja: Åh, nu ville Linnea brilljera nu Fanny!
Fanny: Okej, men nu ska vi kolla om det är någon skillnad på din och mina tyskakukunskaper.. Så ren som en kristall. En vodka med... eh..
(Några killar längre bort snackar)
Fanny: Va?
Julie: Nä, det var inte till dig!
Fanny: Med..
(Ohörbart mummel från en aspackad Gustav, som hade en polare med en pool!)

Typiskt Västkustskt:

F A N N Y T A S T I S K T !

Min vän shejken i Uppsala

Fast egentligen kanske mer: "Walk Like An Egyptian.."

I natt jag drömde..

Jag kan möjligen skrivit att ajg skulle börja blogga mer nu med en fungerande dator i mitt rum, istället för de två värdelösa som tar upp plats under mitt fula träskrivbord, men jag vet inte om det är för att det jus är en så älskad och ack så hatad Mac jag sitter vid som gör att blogger.com inte är sig likt. Det gör mig inte lika sugen på att skriva. Sedan saknas väl insperation. Är väl bara att inse att det jag mest skrev om innan var de olika fyllorna som fyllde våra veckor, men nu då? Nu när det kan gå en vecka (sällan men ja, det har hänt!) utan en utgång! Påväg hem från Lina för en halvtimme sedan passerade jag tjejer och killar som ragglade sig hemmåt. Jag fnyste och muttrade "nykommlingar" till dem. Tyst muttrade jag förstås, skulle aldrig säga så de hör. Bara tanken på att jag skulle säga något opassande till någon (jag vet! "Nykomlingar" är väl inget farligt direkt, men ni fattar nog..) och de skulle höra mig och bli sur, får mig att bara vilja gömma mig hemma under täcket. Eller ännu helldre lämna staden. Jag och konflikter! Finns inget som jag backar för mer! Vilket för oss in på mitt andra lilla bekymmer: kanske är jag inte gjord ändå för att bo i korridor, då jag nu står med örat mot min dörr för att höra om en person befinner sig utanför sitt rum. Personen i fråga har verkligen inte gjort något, vilket får mig att framstå som (om möjligt) ännu mer mesigare, men tanken på att personen faktiskt inte skulle tveka en sekund för att ställa mig mot väggen eller skälla ut mig! Jag skulle helldre ta några arga pikande lappar i köket! Då kunde jag skriva en lapp tillbaka! Men varför skulle jag få ha sådan tur?

Jag känner mig rätt less på det mesta nu.. Jag gillar inte tanken på att Anja snart drar till Lund, Fanny kommer att åka iväg till Norge och Hannah kommer att börja på Wik där hon kommer att träffa en massa nya mäniskor och glömma de tråkmånsarna som är kvar i Uppsala. Det vill säga mig! . Jag gillar inte tanken på att Galna Tanten jag jobbar med inte kommer att tvångsinläggas och att jag då inte får en spark i baken för att hitta nytt jobb. Nu kommer jag stanna kvar där. Kuken! Jag gillar inte att jag flyttade tillbaka till den här korridoren, då jag redan haft en era här och på något sätt trodde jag att jag skulle kliva in i den eran igen nu när jag flyttade tillbaka, men så går det inte till. Jag vet inte ens om jag skulle vilja det nu! Jag är less på att jobba och vill syssla med måleri, smycken, silver och alla andra roliga kurser jag hittat. Men jag vet inte alls om jag vill göra det här i Uppsala, eller om jag kanske helldre skulle vilja göra det i Stockholm. Jag säger som pappa: "Oh Julia.. Jag blir så trött!"

Det där med vänner är det jobbigaste.. och jag vet inte det bästa just nu. Jag sitter ofta och funderar hur det kommer att bli nu. Det kanske låter som jag ser förbi vänner i mitt självömkande.. men så är det ju inte riktigt, det är bara jag som är väldigt förvirrad just nu! Men jag kan inte låta bli att tänka om folk ibland umgås med en bara för att vara snäll! Sadaf och jag snackade om en sak som HELT oväntat fastnade: vi talade om att hon undrade om en tjej som hon var bekant med och som plötsligt hade börja höra av sig till henne såg Sadaf som ett hot och körde grejen "Hålla sina vänner nära, men sinna fiender närmare" eller hur man nu säger. Jag ser mig verkligen inte som ett hot, och jag tror inte att någon annan gör det heller, men ändå! Nu kan jag inte låta bli att tänka: " Jaha, umgås de med mig nu för att de gillar mig eller för att jag är kompis med deras pojk/flickvänner?!" - Jag tror inte det, men jag kan ÄNDÅ inte får det ur huvudet. Det är nog det som har fått i mig resten av allt skruvat. Nu har jag börjat tvivla på de flesta relationer jag har till folk här. Känner ibland att jag måste jobba hårt för att vara rolig och kul för att det är så de fått bilden av mig! Som tur är har jag ju dem som jag bara kan vara mig själv med, och slippa de tankarna och det tvångsmässiga beteendet, men detta tär på mig! Därför jag verkligen funderar på att dra, bort från alla kontakter! Bort från allt! Inte lära känna någon som har en relation, så att jag slipper undra om de umgås ofta med mig för att ha koll på mig! Jag! Ett hot! Bara tanken ÄR skrattretande, men hur ofta är ens tankar och funderingar inte det? När är det vettiga? Hos fröken Ödmark är de sällan de!

Drömde massa konstigt i natt förresten, det mesta behöver jag inte gå in på men en sak var riktigt läskig. En sak som gjorde att jag låg grubblandes ett bra tag efter att jag hade vaknat. Jag drömde nämnligen att jag var på väg att dö. Jag har för mig att om man drömmer att man dör så betyder det 'förändring' eller liknande. Nu drömde jag att jag kunde välja: Gå tillbaka till livet, eller välja att dö. Om man skulle försöka tyda det (på osäkra grunder eftersom jag är inte säker på allt) så skulle man kunna säga: Väla att fortsätta med samma liv och levende, eller ja, ta steget och göra en förändring. Ganska passande dröm nu när jag står här och velar. Det är nog rätt tid att ta och göra ett beslut, men varför måste ansvaret för att ta ett beslut ligga hos mig? Jag har ju så svårt ändå att göra ett enkelt val. Och detta mina vänner är INTE ett enkelt beslut, även om ni skulle finna det så.

Äh, jag säger som Ernst: "Ibland önskar man ju att det var någon som stoppade mig".
Nu har jag fyllt min bloggkvot för ett tag, men jag SKA försöka att bättra mig!

Innan jag slutar:
Jag går förbi ett fönster, ETT FÖNSTER, tänker att det ser inte bebott ut. Suckar lite, besvikelse och lättnad, och går vidare. Jag hatar det fönstret nu! Jag önskar att jag inte visste var han bodde.. eller gör jag det?! Kuken!

Btw, jag orkar inte läsa igenom texten för att rätta alla stavfel och osammanhängande meningar. Nu ska jag sova!

Det var blyga killen! Han som nog är väldigt rar. Berättade om festen och han lät intresserad! OCH.. Han har också sin dörr öppen nu! Nu ni! Det kanske blir en bra korridor igen! Haha.

Jag hoppas jag hörde fel, för inte låste väl personen i fråga sin dörr till sitt rum?! Räcker det inte med stängda dörrar? Suck.

DET ÄR NÅGON SOM DUSCHAR!!!

Jag hör ljud i korridoren! Återkommer!

Sitter i mitt smått stökiga studentrum i en fånigt tyst korridor. Ingen utom jag är här. Tror jag. Under några dagar flyttade en kille in och röster hördes från rummet mitt emot mitt eget, men nu.. bara tystnad!

Det planeras fest här på lördag (välkommen!) och det som är bra med att jag är ensam är att jag inte kommer att störa någon (i den HÄR korridoren), men samtidigt är det lite trist eftersom det är bara mitt rum som kommer att vara öppet och att jag kommer att känna alla som kommer. Lite nytt folk på fester är ju alltid kul!

Jag har börjat att jobba några kvällspass nu på jobbet. Till skillnad från att jobba kan man ha ett liv samtidigt som man jobbar. Man hinner uträtta saker innan, och träffa vänner efter! Jag jobbar inte själv, utan tillsammans med någon yngling. Nu är det inte längre mest tanter som jobbar där, utan vi unga har tagit över! Så skönt att kuna tala om roliga saker som filmer, musik, uteställen, vänner, galna fylle äventyr och liknande.. Istället för att tvingas lyssna på när de äldre maler på om sitt liv.

Språklektion på nattbussen.

Plats:
Sjuans buss mot Gottsunda, klockan 00.17.

Lillebror, hans kompis Martin och jag sitter och diskuterar och Martin säger:
"Ingen är bättre än mig!"

Då plötsligt vänder sig en man om från sätet framför Martin. Han tittar på Martin och säger bittert:
"Bättre än jag heter det!"

Tystnad.

Martin gapar och tittar på mannen framför honom. Lillebror och jag börjar skratta. Som lillebror sa:
"Ingen blir så ägd som Martin oavsett när!"

Min Vän Mos:

Julia Schmulia.

"Haha, Kohlis kör med det där hela tiden. Jag sa något om "Teoretiskt sett fattar jag ju . . .", vad det nu var vi diskuterade, något om förhållanden. Kohlis: "Som Julia säger: teoretiskt schmeoretiskt!"" - Svanteman

Vaknade just och insåg lättad att jag var hemma i Uppsala igen. Tyvärr har jag inte hittat en ny säng än, utan ligger i Studentstadens sängar som mer bara är några plankor och en sunken madrass. Inte någon större skilland från att ligga på golvet. Fantastiskt!
Mamma sa i och för sig att jag kunde ju ta min gamla 120-säng som jag hade hemma, men jag sa nej eftersom lillebror nu har den och inte är jag så hemsk så att jag tar hans säng! Att jag upptäckte att den knarrade så otroligt mycket hör inte riktigt hit.

Hela familjen kom med till Uppsala igår och är nu hos moster där de sover. Först var tanken att lillebror och hans kompis skulle sova hos mig. I mitt rum. I mitt lilla studentrum. Två tonårspojkar och jag! Det var nog till det bättre att jag nu (trots mina protseter när jag klev ur bilen) sov själv. Efter att ha tillbringat timmar i en full bil kändes det till en början väldigt ensamt att behöva gå upp till ett tomt student rum.. men som sagt: nu ångrar jag mig icke!

Dagens Pose:

Hannah 'Rökmolnet' Lundgren.

Jag är ruggit kass just för tillfället att slänga upp saker på bloggen. Ändå har det ju hänt lite saker som borde skrivas ner, but hey, det kommer kanske en dag. Värt att nämnas är nog ändå att Svanteman och hans kompis Erik svängde förbi Uppsala på deras resa genom Sverige. De har valt att lifta genom Sverige, men tydligen gick det inte så bra där i Kalmar. Och påtal om liftare så tog Mos och jag upp en tjej igår natt då vi såg henne stå och lifta vid tolv tiden på natten. Hon fick åka med oss några mil bara tyvärr, för vi skulle inte längre. När hon klev ur bilen var vi väldigt fundersamma, för hon var inte helt vanlig den bruden! Den saken var ju klar!

Nu har jag internet på mitt nya rum. Eller internet har jag ju alltid haft, men nu har jag även fått låna en fungerande dator så nu kommer bloggen att uppdateras mer.

Är alltså tillbaka i nr 20 nu där jag bodde för ett halvår sedan. Alla rum utom ett står tomma, så det ska bli kul att se vilka det är som kommer den här gången. Knappast troligt att de klår förra korridorana som jag bodde med här. De var minsan något extra de!